Nu börjar den jobbigaste tiden på året. Det är nu den helvetiskt turbulenta och schizofrena svett- och frysperioden är ett faktum. Vi befinner oss i ett mellanting som gör det så svårt att finna frid.
När jag går upp på morgonen är klockan inte mycket – den är faktiskt alldeles för lite. Men jag börjar klockan 06.00 och hela sommaren har jag njutit av promenaden från öster till Fruängsgatan. Med musik och poddar om rymden som sällskap har jag mötts av gryningssolen och knappt behövt ha jackan på mig. Men som sagt, nu börjar helvetet. När jag lägger fram mina kläder innan jag går och lägger mig vet jag varken ut eller in. Ska jag satsa på t-shirt och lätta byxor? Ska jag ta ett linne och en tjocktröja? Borde jag ta jeans och blus? Innan jag påbörjar min morgonpromenad tittar jag ut: Är det dags för jacka? Kanske borde jag ta halsduken?
De senaste dagarna har jag skippat halsduken, men tvingats ta på mig mössan. Tjocktröjan passar bra på morgonen, men lagom till lunch svettas jag och måste ta av mig till linne. Och det känns inte riktigt okej. T-shirt på jobbet är okej, inte linne. På samma sätt som jag varje år önskar att vintern blir till vår över en natt, önskar jag att sommaren skippar den här tråkiga övergångsperioden och bara bestämmer sig.
Karin Bernhardsson
REPORTER karin.bernhardsson@sn.se 0155-25 68 18