Här har vi Simonsberget med sitt lodräta stup, och utsikt över skog och koja. Här har vi Femöre huvud med sin obrutna horisont och en känsla av evighet.
Och här har vi själva juvelen i kronan: vattenfallet vid Qvarnen och dess omgivning. Hör hur forsen brusar, hur skummet yr när det kastar sig över klipporna, se hur magnolian blommar.
Jag visade stolt upp vår omgivning för svärsonen och sträckte lite extra på mig när jag berättade om allt vi har att erbjuda; gratis upplevelser, vackra inbjudande platser som är en lisa för själen, som får en att fundera – kanske bli berörd.
Och nu är tiden då platsen vid Storhusqvarnen är som vackrast. Det är vackert och dramatiskt på en och samma gång. Världens vackraste plats, om du frågar mig.
"And we also got a wonderful archipelago". Svärsonen nickade gillande över min guidning.
När vi kom hem så frågade svärsonen försynt om han på nätet fick visa mig några bilder från hans hemort. Han visade berg som sköt rakt upp i himlen, lodräta stup ner i Stilla havet och ett vattenfall på säkert femtio meter mitt inne i stan.
Hm, sa jag. Men jag tycker att fallen vid Qvarnen är världens i alla fall näst vackraste plats.
Vilken är din plats?
Tommy Kägo
LANDSTINGSREPORTER tommy.kago@sn.se 0155-767 03