Stannar upp en stund där jag står – i det förbannade utrymmet under trappan där allt från de gamla cd-skivorna som ingen längre lyssnar på legat i flera år, till en miljard andra saker som "kan vara bra att ha".
Ytan är på kanske sex kvadrat och tillsammans med cd-lådorna ligger två uppsättningar kryckor (förlåt landstinget) en handfull moppe- och crosshjälmar som ingen längre använder, kartonger med pocketböcker som ingen haft hjärta att slänga, mängder av skor, badleksaker, diverse träningsprylar som en pilatesboll med pyspunka, gamla boxarhandskar, tapeter, filtar till utomhusmöbler. Ja, listan kan helt enkelt göras hur lång som helst. Men snart ska de flesta av prylarna möta sitt öde på tippen.
Nu hör jag nästan hur ni tänker loppis och/eller välgörenhet. Men det tänker jag förskona er från. Merparten av alla dessa prylar har legat klart i denna form av sentimentala karantän. Vill inte se grejerna mer. Det är slut helt enkelt. Dessutom finns ingen marknad för vare sig begagnade cd-skivor, hjälmar eller pocketböcker.
Eller som någon sa nyligen: "En man ska inte äga mer saker än han orkar ta med sig när han klättrar upp för en björk." Vi ses på tippen!
Jenny Palmqvist
NÖJESREDAKTÖR jenny.palmqvist@sn.se 0155-767 25