Det pågår en ständig diskussion i samhället om begreppen kunskap och kompetens. Frågan aktualiseras dels av olikheterna i synen på privata skolor – så kallade friskolor, dels av synen på invandrares och flyktingars matchning mot svenska krav.
Själv har jag gjort definitionerna så här:
- kunskap är de fakta vi tar in och sparar i minnet
- kompetens är förmågan att tillämpa kunskaperna i olika aktiviteter
I arbetslivet är det i första hand kompetens som efterfrågas. Ett företags kompetenskrav baseras på ett verkligt behov för att åstadkomma den förädling som ger företaget dess inkomster.
I många fall kan man dela upp kunskap och kompetens i en formell och en reell del.
Den formella utgörs av papper: betyg, diplom, examina och är aktuell just när det utfärdats.
Den reella är den just nu befintliga förmågan att åstadkomma ett resultat, att lösa ett problem och så vidare.
Låt mig berätta en skröna som kan illustrera kunskaps- och kompetensbegreppet:
”Bärs (öl) som övergripande kunskaps- och kompetensområde”
Vi var ett gäng utbildare som förenades i intresset för lärprocesser och då särskilt sådant som stimulerade entreprenörskap och personlig utveckling. En av lärarna i gruppen berättade om ett försök han gjort med en grupp ”värstingar” – 12 grabbar som strulat sig genom skolan och nu skulle börja i årskurs 9. Sista tiden i åttan hade varit rena cirkusen och resultatet blivit en ny lucka i grabbarnas personliga utveckling.
Han hade en uppstartsdag och tänkte att han måste göra något radikalt om situationen skulle bli bättre. Han gav eleverna i uppdrag att i grupper om tre skriva ner något som de ville lära sig mera om. Det mest intressanta området blev ”bärs”. Grabbarna gillade bevisligen öl och skulle vilja veta lite mera om detta.
Läraren sa okej – då går vi in i skolbibliotekets konferensrum där vi kan planera. Väl där skrev läraren upp ämnesområdet ”BÄRS” på tavlan och sa: nu får ni varsitt kollegieblock där ni gör era egna anteckningar. Vi kommer inte att använda andra läroböcker än era anteckningar och böckerna som finns här i biblioteket.
Läraren listade tillsammans med grabbarna – som nu blivit intresserade – olika områden kring öl som man ville veta mera om:
- Ölets historia – när framställdes den första ölen?
- Hur uppfanns ölen?
- Hur har öltillverkning spridits geografiskt?
Vidare: öltyper, kemi, ingredienser, sockerhalt, alkohol, öl på olika språk och så vidare. Via den gemensamma ingången ”bärs” ledde läraren in eleverna på skolämnen som: matte, kemi, fysik, engelska, geografi med mera. Så när vårterminen var slut fick eleverna betyg i dessa ämnen och de frågade hur det kom sig? Vi har ju bara läst om bärs! Då förklarade läraren att de i undervisningen studerat alla ämnen men att de haft öl som utgångspunkt. Vilket räckte till en skröna kring synen på kunskap, kompetens och lärande.
Tommy Jansson