En fråga som funnits med i mina olika uppdrag under mer än 25 år är Ostlänken. Första gången jag kom i kontakt med den, var i början av nittiotalet, då under namnet Nyköping-Östgötalänken. Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess. Många utredningar har genomförts både på, nationell, regional och lokal nivå, flera yttranden har skrivits och oändligt många möten har arrangerats med anledning av denna bana. Ändå har första spadtaget inte tagits i vårt län ännu.
Det händer att människor frågar mig när byggstarten sker. Mitt svar är att den närmar sig. Arbete pågår nämligen för fullt både inom Trafikverket, berörda kommuner och på tre länsstyrelser (Stockholm, Östergötland och Södermanland). På vår länsstyrelse har tusentals arbetstimmar lagts på detta projekt. Ungefär hälften av den 15 mil långa banan kommer att gå genom vårt län. Trafikverket, som är statens trafikplanerande myndighet, samråder med oss på länsstyrelsen, om de olika deletapperna av Ostlänken. I samrådsskedet uttrycker vi vilka hänsyn som behöver tas och vad som kan behöva utredas ytterligare.
Länsstyrelsens roll är att väga av olika, mot varandra stående intressen. Många områden berörs i ett projekt som detta. Det handlar till exempel om vatten-, miljö-, risk- och säkerhets-, jordbruks- och kulturmiljöfrågor. De sistnämnda är ett riktigt spännande område. Där Ostlänken kommer att dras fram kan, så många som 200 platser med fornlämningar komma att beröras. Enligt Kulturmiljölagen krävs alltid arkeologiska utredningar vid omfattande exploateringar. För att arbetet ska löpa smidigt samråder vi regelbundet med Trafikverket. Vår ambition är att ge så tidiga besked som möjligt om vilka arkeologiska åtgärder som kan komma att bli aktuella. I första hand verkar vi för att ingrepp i fornlämningar ska undvikas. Därefter avgörs storleken och komplexiteten på lämningen. Om och när en utgrävning blir aktuell, genomförs den på vetenskaplig grund. En plan upprättas även för hur allmänheten ska få del av resultaten.
Den planerade sträckningen av Ostlänken kommer att skära tvärs över dalgångar. Här vet vi att det kan finnas spår av bosättningar som är 4–5000 år gamla. Vid den tiden blev människor bofasta och började ägna sig åt boskapsskötsel och jordbruk. Den kommer även att dras fram genom högt liggande skogsbygder, det vill säga med nivåer 60–80 meter över havet. I den här typen av miljöer kan det finnas lämningar som är 9 000-10 000 år gamla, mycket spännande och intressant tycker jag. Byggande av järnväg kräver mycket god planering. Det kommer att behöva göras stora ingrepp i landskapet, där Ostlänken dras fram. Å andra sidan kommer den att finnas under lång tid framöver. Den kommer att vara till nytta för människor som färdas till och från vårt län. Och den kommer troligtvis att bidra till att öka vår kunskap om vår egen historia. Tack vare de spår som våra förfäder en gång lämnade efter sig.
Liselott Hagberg
Sörmlands landshövding