Runt omkring oss pågår ständigt nya utvecklingsprojekt. Som kan leda till något bra – eller som oftast – inte leder någonstans.
Ett projekt är ju per definition en tillfälligt skapad organisation i vilken man under begränsad tid och med en öronmärkt budget prövar något nytt.
Och när man hittar något bra försöker man tillgodogöra sig detta genom att låta det ingå i den ordinarie verksamheten. Det är som att efter en lyckad provanställning övergå i en tillsvidaretjänst.
Det är åtskilliga miljarder av europeiska skattepengar som används för utvecklingsprojekt varje år. Vilket borde leda till att man mycket noga drar maximal nytta av lärdomarna i alla dessa projekt. Rimligtvis borde det i dag finnas en enorm databank med alla projektutfall och lärdomar som man gjort genom åren. Med kortfattade och tydliga beskrivningar av slutsatser och generella råd sprungna ur erfarenheterna från varje enskilt projekt.
Och det borde vara självklart att man när man planerar att rigga ett nytt projekt går in i denna databas och kollar vad som redan gjorts av närbesläktat innehåll. Som när man gör en nyhetssökning hos Patentverket.
Men dessvärre är det inte så det ser ut! Projekt som avslutats för något år sedan har sannolikt redan fallit i glömska och det kan till och med vara svårt att få tag i en slutrapport. Och om man idag skulle komma in med en ny projektansökan med ungefär samma innehåll som ett tidigare avslutat projekt skulle den sannolikt godkännas och finansieras.
Ett generellt problem med alla offentliga system för finansiering av utvecklingsprojekt är att själva ansökningsförfarandet kräver en administrativ talang medan genomförandet kräver en entreprenör. Vilket lätt leder till att de som får pengar saknar förmågan att göra något konstruktivt och kreativt med dem.
Vill man få fram nyskapande och utmanande utvecklingsprojekt måste man i stället för detaljstyrning övergå till målstyrning. Man beskriver helt enkelt vad det är man vill uppnå, målbilden, utan att i detalj beskriva vägen dit. Motivet till detta är helt enkelt att ett stort antal kreativa och entreprenöriella människor har fler idéer om hur man löser uppgiften än den administrativa aktör som utlyst projektansökningen.
Och varje avslutat projekt bör dokumenteras i en databas där de viktigaste delarna kort presenteras och där användbara slutsatser beskrivs.
Till fromma för utvecklingen!
Tommy Jansson
utvecklingskonsult, Stigtomta