Foto:

Debattkrönika: Bekämpa hot och våld mot politiker

Krönika
annons

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

”Hoppas att dina barn blir dödade”. ”Jag ska hänga dig”. Det är ord som Nils Karlsson fått höra, bara för att han varit politiskt aktiv som kommunalråd i Malmö. Hoten har nu fått honom att lämna politiken.

Karlsson är inte ensam. I december 2016 lämnade en kommunstyrelseordförande i en skånsk kommun sitt uppdrag efter en längre tid av förföljelse, som kulminerade i att hans bil brändes upp. I januari 2015 lämnade en ordförande i barn- och utbildningsnämnden i en östgötsk kommun sitt uppdrag, efter att ha blivit hotad av två olika personer.

Detta illustrerar ett allvarligt problem i svensk dagspolitik. Undersökningar som Brottsförebyggande rådet, liksom Dagens Samhälle, genomfört visar att över hälften av våra lokala toppolitiker utsatts för hot och våld. Det är vidrigt och fullständigt oacceptabelt. I slutänden är det dessa människor som bär upp vår representativa demokrati genom att engagera sig partipolitiskt och ta på sig uppdrag som få medborgare kan tänka sig.

Vad kan göras? Till att börja med kan lagstiftaren åtminstone låta bli att signalera ointresse för frågan. Efter attentatet mot den skånska kommunstyrelseordföranden 2016, konstaterade nämligen såväl Sveriges kommuner och landstings ordförande Lena Micko, liksom företrädare för Kommunförbundet Skåne, att lagstiftaren försvagat skyddet för förtroendevalda då en ändring gjordes i brottsbalken sommaren 2016. Enligt ändringen ska brottet nu rikta sig mot ”en tjänsteman” för att betraktas som extra allvarligt, istället för som tidigare formulering, ”en tjänsteman eller förtroendevald”. Detta är, för att tala klarspråk, hål i huvudet och borde ändras tillbaka. Det borde vara alldeles självklart att förtroendevalda ska ges samma skydd i lagstiftningen som tjänstemän.

Frågan har varit uppe på dagordningen tidigare. 2006 presenterades en utredning om hot och våld mot politiker, som föreslog hårdare straff för attacker riktade mot förtroendevalda. Men då hände inget. Av allt att döma har de senaste undersökningarna, rapporterna om faktiska hot och våld mot politiker, tagit skruv i Regeringskansliet. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har låtit meddela att ett arbete inletts för att införa en straffskärpning för dem som ger sig på förtroendevalda. Syftet är att lagstiftningen tydligt ska markera att hot och våld mot förtroendevalda är oacceptabelt.

Man får hoppas att en sådan justering av lagstiftningen äger rum. Annars är jag rädd att vi snart nog får svårt att hitta tillräckligt med många kompetenta kandidater till de tunga uppdragen i kommunpolitiken. Kostar uppdragen mer än vad de smakar, ska vi inte bli överraskade om våra politiker söker sig till andra karriärer.

Gissur Erlingsson

docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta

Läs mer om dessa ämnen

BrottDemokratiPolitiker
annons

Mest delat denna vecka