Debattkrönika: ”Bra upphandling är ett vapen mot korruption”

Inlägg utifrån

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Varje år gör Transparency International en ranking av korruptionen i världens länder. I årets korruptionsindex tappar Sverige ett par placeringar till en sjätteplats.

Organisationen menar att näringslivsföreträdare anser att det har blivit allt vanligare med mutor och oegentligheter i samband med offentlig upphandling i Sverige.

Detta är så klart en oroande utveckling. Upphandling är ett område där politik och företag borde ha ett starkt gemensamt intresse. Politiken vill ha så många anbud som möjligt för att få bästa möjliga kvalitet och pris.

Företagen vill ha möjlighet att sälja på den offentliga marknaden som enligt beräkningar kan uppgå till så mycket som 800 miljarder kronor. Att undvika korruption är därför viktigt för att öka konkurrensen och förbättra förutsättningarna för företag att göra affärer.

Gränsen mellan vad som är korruption och vad som kan uppfattas som korruption kan ligga i hur upphandlingskraven är ställda. Krav som uppfattas som irrelevanta kan också upplevas styra mot en enskild leverantör.

Tyvärr är detta en bild som företagare delar med mig. För ett par år sedan bestämde jag mig för att följa upp detta i en enkät till företagare. Där visade det sig att nästan 30 procent av företagen i Södermanland anser att kommunerna ibland eller ofta inkluderar krav som är irrelevanta och/eller otydliga.

Av dessa företag hade 10 procent helt slutat att delta i upphandlingar, 30 procent av företagen har flera gånger valt att inte delta i upphandlingar och ytterligare 30 procent har valt att avstå från att delta vid något tillfälle.

Många företag väljer alltså att ställa sig utanför denna marknad. Konsekvensen är lägre konkurrens. Statistik från Upphandlingsmyndigheten visar att det vanligaste antalet anbud vid en upphandling endast är två stycken, i 16 procent av upphandlingarna är det endast ett anbud. Det är så klart alldeles för dålig konkurrens.

Upphandling är något som även Södermanlands kommuner behöver bli bättre på. När det bara kommer in ett eller två anbud bör kommunen fundera på om upphandlingen görs på rätt sätt. Är kraven i upphandlingen relevanta och går de att förstå? Är kraven i balans med vad de syftar till att säkerställa?

För några år sedan fick Livsmedelsverket ett tillägg i den instruktion som styr deras uppdrag. Fram till dess hade instruktionen helt koncentrerats på att verket skulle säkerställa konsumentens intressen av säkra livsmedel. Tillägget som gjordes är att Livsmedelsverket också ska verka för välmående livsmedelsföretag.

Detta synsätt skulle kunna vara en förebild även för den kommunala upphandlingen. Låt kommunen se upphandling som ett sätt att både tillgodose kommunens behov av varor och tjänster och som ett sätt att verka för välmående företag.

Då kan förhoppningsvis kravställandet vid upphandling utvecklas, upplevelsen av korruption minska och fler företag delta i upphandlingar. Det tjänar alla på!

Björn Lindgren

regionchef Södermanland, Svenskt Näringsliv

Läs också

( 1 st )

Läs mer om dessa ämnen

Svenskt NäringslivKommunalpolitikKrönikaUpphandlingkorruption
Relaterat