Debattkrönika: ”Goda argument för mer jämställda kommunbolag”

Krönika
annons

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Minns ni när regeringen 2015 hotade om att lagstifta om ­kvotering i börsbolagens ­styrelser om inte målet om minst 40 procent kvinnliga ­ledamöter i styrelserna ­nåddes? Givet den höga svans­föringen i frågan, är en rimlig förväntan att det offentliga har en jämn könsfördelning i styrelserna för de bolag man själv äger.

Hur ser det då ut? I statligt ägda bolag ser det hyfsat ut. Inget vidare i kommunalt ägda bolag, visar det sig. I början av mars granskade Dagens Samhälle jämställdheten i kommunala bolagsstyrelser. Färre än var tredje styrelsepost i de kommunala bolagen innehas av en kvinna, vilket faktiskt är i paritet med, eller lite sämre, än vad de börsnoterade bolagen förmår prestera. Bara 55 av de 274 undersökta kommunerna uppnår målet om minst 40 procent kvinnor i styrelserna. Till detta kommer att endast vart fjärde bolag har en kvinnlig styrelseordförande. Färre än var femte har en kvinnlig verkställande direktör.

Det är milt uttryckt svagt, om man nu tycker att det offentliga bör föregå med gott exempel i de här frågorna. Och det är litet svårbegripligt. Samma aktörer (alltså partierna) som utser bolagsstyrelser, utser ju facknämnds-, och kommunstyrelseledamöter. Och här når man i allmänhet upp till skamgränsen om 40 procent kvinnor.

Nu kanske någon invänder: ”vi måste ju ha kompetens i styrelserna, och då kan vi inte bry oss om sådana saker som kön!” Den invändningen kan tillbakavisas, åtminstone om vi ska tro den nationalekonomiska forskning som bedrivits om kvoteringens inverkan på kompetens. Man har visat att när socialdemokratiska kommunpartigrupper införde varannan damernas år 1993, innebar det att de kvarvarande männens genomsnittliga kompetens blev högre – utan att kvinnornas minskade.

Så, förutom det rena rättviseskälet – för, varför skulle hälften av befolkningen systematiskt diskrimineras från styrelseposter? – finns skäl att tror att kompetensen hos styrelserna skulle stärkas, om jämställdheten ökade.

Fördelarna med jämställda kommunala bolagsstyrelser stannar inte där. Det finns hyfsat mycket forskning som uppmärksammat att kommunala bolag är en särskild riskzon för korruption och resursslöseri. Möjligen förstärks detta ­sakförhållande av männens starka närvaro i beslutande roller i bolagen. De senaste ­rönen om kopplingen mellan kön och korruption säger nämligen följande: i församlingar med en hög andel kvinnor i beslutsfattande roller, där är också korruptionen lägre. Och omvänt – fler män, desto mer korruption.

Mot denna bakgrund finns en rad skäl för partierna i svenska kommuner att se över sina rutiner för hur man utser ledamöter i kommunala bolagsstyrelser. Förutom att föregå med gott exempel och signalera hur det bör se ut till det privata näringslivet, följer med stärkt jämställdhet eventuellt ökad kompetens och minskad korruptionsrisk.

Gissur Erlingsson

docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta

Läs också

( 9 st )

Läs mer om dessa ämnen

DebattJämställdhetKommunalpolitikKrönikaPolitik
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka