Foto:

Debattkrönika: "Låt oss lära av Finland vad det är vi inte vill förlora"

Krönika

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Trots de starka band som vi historiskt och kulturellt har till Finland, handen på hjärtat, hur mycket tänker vi svenskar på de prövningar som nationen Finland genomgått efter självständigheten 1917? För mig, som hade historia som ett favoritämne i skolan gick detta ändå aldrig helt fullt upp för mig förrän jag som vuxen råkade hamna på krigsveteranernas dag i Helsingfors. Vilket ledde till ett vaknande intresse.

I en alltmer orolig värld, är Finlands kamp för självständighet en lärobok om vad friheten är värd – och om vad den kan kosta. Ryssland låg inte långt bort och många finländare hade med egna ögon sett vad revolutionen innebar. Det handlade inte bara om att en överklass förlorade sina privilegier. Finland bestod till stor del av små gårdar med hårt arbetande, men stolta jordägare. Allt sådant hade slagits sönder i Ryssland, där skräckens välde alltmer bredde ut sig. I vinterkriget förlorade Finland större delen av Karelen, Finlands kornbod, känt för bördiga jordar och framgångsrikt jordbruk. När finnarna i fortsättningskriget återerövrade dessa landområden, fann man att ryssarna flyttat in i gårdarna men att jordbruket var misskött och gårdarna vanvårdade. Bittra erfarenhet som borrade sig djupt in i den finska folksjälen. Finnarna visste vad de krigade mot. De erfor också kontinuerligt, att de var bättre, mer effektiva och framförallt mer besjälade än deras stora fiende i öst.

Från 1939–1944 låg Finland i krig med det väldiga Sovjetunionen. Förlusterna i vinterkriget och fortsättningskrigen var ofantliga Det är svårt att greppa hur Finland orkade stå emot och som enda grannland till Sovjet, klara sig undan att bli ett lydrike. Friheten räddades till ett fruktansvärt pris, av tusen och åter tusentals döda. Nästan hela den manliga befolkningen deltog i krigen. Men även om finska politiker efter fredsslutet ofta fick huka sig för Sovjets vilja, kunde det utarmade Finland snart resa sig och utvecklas ekonomiskt, såsom demokratiska och marknadsinriktade länder normalt gör.

Finlands historia är värd ett eget kapitel i svenska skolors historieundervisning. Vi kan lära oss av Finland, vilket ansikte främmande makt kan ha, som vill tvinga fram lydnad i sin omgivning. Vi kan lära oss vad det är som vi inte vill förlora. Finland kämpade så ofattbart, men hade också turen på sin sida, när Moskva tvingades rikta sina trupper åt annat håll 1944. I brist på andra möjliga allierade tvingades det lilla landet att under en tid samarbeta med Nazityskland för att få stopp på ryssarnas offensiver. Ett val mellan pest och kolera.

Vi skall lära oss av Finlands historia och bygga allianser med dem vars värderingar vi delar, skapa säkerhetsgarantier för Sverige och därmed också bidra till fred i hela Östersjöregionen.

Maria von Beetzen

säkerhetspolitisk debattör

Läs mer om dessa ämnen

Ämne/FinlandKrönikaRysslandSäkerhetspolitik