Debattkrönika: ”Oppositioner bör granskas – precis som majoriteter”

Krönika

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Med ett knappt halvår till ­valet ser vi valrörelsen sakteliga ­vevas igång. Då finns anledning att se sig i spegeln och ­fråga sig hur man fungerar, när man bestämmer sig för att ­rösta. Ett förslag är att vi fungerar enligt ”mandatmodellen”. Vi är framåtsyftande och röstar på det parti vi tycker har det bästa programmet för fram­tiden, de mest optimala val­löftena.

Att bara tänka så är kortsiktigt, naivt och litet ansvarslöst. Enligt ”ansvarsmodellen” ska vi också vara tillbakablickande och utkräva ansvar av dem som är invalda i fullmäktige. Här bör vi ställa oss frågor av typen: Hur har kommunens ekonomi utvecklats? Hur ser resultaten ut inom till exempel vård, skola, omsorg? I den mån vi tycker att sittande majoriteter har misslyckats, ska vi överväga att rösta på andra alternativ. Tycker vi att de skött sig bra, ger vi dem nytt förtroende.

Det är nog bra om vi förmår vara både framåtsyftande och tillbakablickande när vi ska ­bestämma oss för parti. När vi utvärderar vallöften och partiprogram, kan vi göra mycket­ av jobbet själva. Men när vi ska vara tillbakablickande och ­utkräva ansvar, blir det svårare. Här behöver vi hjälp av medierna för rapportering, exempelvis om hur ekonomin utvecklats, vilka vallöften som infriats, till och med om vem eller vilka som styrt kommunen.

Medier är ofta hyfsade på att rapportera om majoriteterna och den politik de bedriver – exempelvis om deras val­löften infriats eller inte. Men media kan bli mycket bättre på att granska oppositionspartierna. De får ofta en bekväm resa och flyger under granskarnas radar.

Men, om vi ska ha grund att tro att oppositionen kommer att sköta sig bättre än de som idag sitter vi makten – ifall vi nu vill skifta majoriteter i våra hemkommuner i höst – ska vi också ha kunskap om hur oppositionspartierna har skött sig de senaste fyra åren. Hur såg deras närvaro i fullmäktige ut? Var de aktiva genom att exempelvis presentera rimliga budgetalternativ, lägga genomtänkta motioner, vara i talarstolen och utmana majoriteten? Är de förslag de lagt realistiska, sett till exempelvis kostnader och tidshorisonter?

Det här är viktiga saker. För, det är ganska lätt att som opposition vara baksäteschaufför och önska reformer/satsningar på allt mellan himmel och jord, utan att behöva ta ekonomiskt ansvar för det. Det är svårare att vara den eller de som i praktiken – och med begränsade ­resurser – ska prioritera ­mellan olika demografiska grupper och geografiska delar av ­kommunen.

Så, när vi nu ska bestämma oss för vilka vi ska rösta på i höst, låt oss också utvärdera oppositionspartierna med samma noggrannhet som vi utvärderar majoriteterna. Låt oss även hålla tummarna för att media hjälper oss med sådan konsumentupplysning.

Gissur Erlingsson

docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet, boende i Gnesta

Läs också

( 11 st )

Läs mer om dessa ämnen

KommunalpolitikKrönikaPolitikVal 2018
Relaterat