Debattkrönika: ”Sörmland behöver mer än bara småpengar”

Debattkrönika
annons

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

Ofta och gärna talar och skriver jag om vårt läns förutsättningar och möjligheter. Att länet är attraktivt och att många väljer att flytta till Södermanland, har jag återkommit till i många olika sammanhang.

Allt fler startar också företag i länet, det visar bolagsverkets senaste rapport. Hela sju procent fler nybildade företag, i jämförelse med 2015, inte illa! Tittar vi på bostadsbyggandet kan vi konstatera att det byggs som aldrig förr. De kommunala bostadsbolagen bidrar med många nyproducerade hyresrätter, ändå finns det behov av fler. Mycket är på gång och många positiva exempel finns som sagt.

Samtidigt kan vi och ska vi inte sticka under stol med de utmaningar vårt län brottas med, även om det varierar kommuner emellan. När jag berättar, för ministrar och myndighetskollegor, att vårt län är ett av de tre (Gävle, Södermanland och Blekinge) i landet som har högs arbetslöshet, brukar jag möta överraskade uttryck och miner.

Många frågar sig hur det är möjligt, att ett grannlän till Stockholm kan befinna sig i en sådan situation.

Lika förvånade blir de, när jag berättar att länets medelutbildningsnivå ligger under rikssnittet.

För att inte tala om hur överraskade de blir när jag säger att vår BRP, bruttoregional­produkt, ligger riktigt långt under snittet i riket.

Intressant i sammanhanget är nivåerna på de statliga regionala utvecklingsmedel som tilldelas län och regioner. Medel som är tänkta att stödja den regionala tillväxtpolitiken. Södermanlands årliga tilldelning är cirka 18 miljoner kronor.

I förhållande till behovet anser jag att det är ”småpengar”. Grannlänet i söder, Östergötland får nästan fyra gånger så mycket och grannen i norr, Västmanland drygt det dubbla. Vid olika tillfällen har jag påtalat detta. Det är nämligen inte det enda område, där vårt län hamnar bland de tre fyra i landet som får den lägsta medelstilldelningen.

Var tredje år ges vi på länsstyrelsen möjlighet att föra en fördjupad dialog med regeringen, i samband med återkopplingen på vår årsredovisning. I år är det dags igen! Även den här gången är min ambition att ta upp en diskussion om de nyckeltal som används vid fördelningen av statliga medel. Jag anser att det är angeläget att fördelningen sker utifrån behov och då är det förstås viktigt att nyckeltalen är uppdaterade.

Inga regler utan undantag brukar det ju heta. Det finns faktisk en intressant modell att referera till. När de statliga så kallade Klimatpengarna skulle fördelas användes en metod där de projekt som förväntades ge störst klimatnytta, tilldelades mest pengar. I topp hamnade vårt län, tack vare bra och genomtänkta projektidéer, vilket förstås gladde mig och andra. Samtidigt vet jag att det inte jublades, över denna fördelningsmodell, i alla delar av vårt avlånga land.

Liselott Hagberg

Sörmlands landshövding

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

Länsstyrelsen i SörmlandLiselott HagbergSörmlandPolitikBostadsmarknadenKlimat
Relaterat
annons

Mest delat denna vecka