Det är med anledning av Trosa kommuns satsning "Halloweek" som teaterföreningen Tullgarnsällskapet nu arrangerar en historisk teatervandring i staden. Föreningen fick uppdraget från kommunen för ett år sedan och har sedan 1,5 månad tillbaka intensifierat repetitions- och planeringsarbetet.
– Vi kommer genomföra det här på ett lekfullt sätt. Dels så kommer det bli en lätt historielektion men så ska vi skapa magi också, säger Britt Lönnqvist från Tullgarnsällskapet.
Flera av scenerna som spelas upp bottnar i lokalhistorien. Publiken kommer bland annat få stifta närmare bekantskap med den olycksaliga Eleonore Stålbom, hustru till verklighetens Gustaf Stålbom som var Trosas borgmästare under 1700-talets första hälft. I Tullgarnsällskapets tappning har Eleonore Stålbom mött ett hemskt öde, nedtrampad av ryska trupper i samband med rysshärjningarna i 1719.
Utöver detta utlovas en diger lista av otäckheter, förklarar Britt Lönnqvist.
– Vi kommer ta upp böldpesten som vi gestaltar med ett botgöringståg, vi har en pestkärra med döda människor, en myling kommer dyka upp, och så anländer Döden till Trosa stad i en gammal Kjellbergseka.
För de som inte vet är en myling något av det mest skrämmande i gammal svensk folktro – en gengångare av ett odöpt barn, född utanför äktenskapet, som mördats av sin mor. Detta för att modern ville undvika skamstämpel från samhället. I rollen som mylingen syns Antonia Maria Nikula, som gestaltar en lång rad karaktären under spökvandringen.
– Jag älskar att spela teater. Jag har fem roller under spökvandringen där jag spelar mylingen då, och gast, koleraflicka, piga och Döden som spelar schack, säger hon.
Spökvandringen har premiär nu på fredag och fortsätter sedan med två vandringar under lördagen. Sträckan tar sin början i Bomans trädgård och rör sig sedan mot Trosa torg via Trosaån och Stadshotellet.
Enligt Britt Lönnqvist har stöttningen från Trosaborna varit omfattande inför arbetet med evenemanget.
– Intresset från kommunen har varit stort och det har varit så öppna famnar från lokalsamhället när vi frågat efter hjälp, säger hon.
Har du någon personlig favoritscen under spökvandringen?
– Det är när Döden ror in. Det är en jättehäftig scen, tystnad och årtag, och dimman som väller upp runt båten. Även den sista scenen med ryssarna på torget är häftig. Den är kraftfull, med mycket energi.
