Tidigare i veckan presenterade SVT:s Kulturnyheterna statistik över Sveriges kommuners kultursatsningar år 2014. På plats 253 hamnade Gnesta som enligt undersökningen lägger 752 kronor per invånare. Siffran är lägst i Sörmland. Men trots att siffrorna i undersökningen bygger på samma underlag, tycker kommunalrådet Johan Rocklind (S), att siffrorna är något missvisande.
– Det går ju att ha åsikter om vad som ska ingå i en redovisning som den här. Man har exempelvis valt att inte ta med de två miljoner som investerades i en upprustning av biblioteket i Gnesta 2014 och digitaliseringen av biografen på Elektron. Det är för mig sådant som syftat till att skapa bättre kulturupplevelser, menar Rocklind.
SN:s kulturredaktör: "Snudd på ironiskt, Rocklind"
Gnesta har länge haft ett väldigt aktivt föreningsliv, främst när det gäller idrott. Något som numera också speglar sig i antalet kulturföreningar.
– Det finns alltid en risk att vi förlitar oss för mycket på dem. Under det senaste året har vi sett över vårt reglemente för kultur och idrott och börjar testa oss fram i hur vi kan öppna för nya samarbeten mellan kommun och kulturutövare. Vi vill hitta former för att främja kulturen, sen får vi utvärdera det och se hur det slår ut. Jag tror inte att Gnesta kommun själv är den bästa kulturproducenten utan vi är beroende av andra krafter.
Sedan ett år tillbaka är kulturen placerad under kommunstyrelsen istället för att som tidigare hanteras i en egen nämnd. Att det skulle innebär att kulturen kommer i kläm tror Rocklind inte.
– Flytten föregicks av en diskussion om just det, men det tror jag inte att det finns någon risk för. Tvärt om var syftet att kunna hantera kulturen på samma sätt som vi behandlar andra verksamheter, att vi skulle kunna ha ett långsiktigt strategisk arbete.
En del av det arbetet är att utveckla verksamheten på Kulturskolan tillsammans med den kultursamordnare som rekryterades under 2015.
– Det finns i dag ett uppdrag att titta på hur man skulle kunna få till ett samarbete mellan fritidsgården Chill och kulturskolan för att på olika sätt nå fram och tända en och annan gnista hos unga som ännu inte upptäckt kulturen.
Trosa kommun är i sin tur bäst i klassen när det kommer till antal kronor som satsas på kultur per invånare.
– Det har varit en medveten satsning ända sedan vi skapade en egen nämnd för de här frågorna. Vi har byggt upp en organisation som ska få fart på och medvetandegöra kulturen i vår kommun, säger Lena Isoz (M), ordförande för kultur- och fritidsnämnden som nu är inne på sin andra mandatperiod.
– Kultur är ett viktigt grundbehov för människor, precis som man behöver röra sig för att må bra så behöver man kultur. Vi ser fler utställningar, fler evenemang och aktiviteter nu än tidigare, och det är betydligt fler som besöker dem. Det kan man tolka som att den här stimulansen burit frukt, säger Lena Isoz.
För att fortsätta öka intresset och deltagande i Trosas kulturliv, satsar man nu hårt på Kulturskolan – verksamheten ska breddas ytterligare med bland annat målning och körsång.
– Om man börjar tidigt har var och en möjlighet att utveckla kulturdelen inom sig och på så vis hoppas vi att det får leva kvar och finnas som intresse också när de här ungdomarna blir vuxna.
I Oxelösunds kommun har man valt en annan strategi när det gäller finansiering av kulturen. Enligt gammal hävd står näringslivet för de stora anslagen när det gäller vuxenkulturen, därför blir siffrorna i SVT:s granskning missvisande. Det menar i alla fall Patrik Renfors (S), nämndordförande för kultur och fritidsnämnden i Oxelösund. Enligt honom läggs merparten av kulturanslagen på barn och ungdomskultur i Oxelösunds kommun.
– På pappret ser det ut som att vi har mindre kulturbudget än vi har. Via sponsoravtal med SSAB, Oxelösunds hamn, ICA och IF Metall har vi råd att genomföra vissa konserter och andra verksamheter för vuxna, säger han.
Exakt hur mycket av den totala kulturbudgeten som läggs på barn och ungdomsverksamhet vågar han dock inte svara på.
– Vi har under många år inriktat oss på barn och ungdomar och jag tycker att Oxelösund på många vis är ett föredöme när det gäller barnkultur, fortsätter han och tar de populära vandringsutställningarna för barn som årligen visas på Koordinaten som exempel.
För att även nyanlända ska få en meningsfull fritid ser man just nu även över möjligheterna att använda en del av nyetableringsersättningarna till kultur.
– Kultur och fritid är en stor och viktig del av integrationen. Vi har kikat på Gävlemodellen där man på ett bra vis fördelat pengar så att nyanlända ska få en vettig fritid, men som alla kommunala processer tar det tid.
Med plats 226 i undersökningen hamnar även Nyköpings kommun på den nedre tredjedelen. Kultur och fritidsnämndens ordförande Carina Wallin (S) är inte bekant med siffrorna men är medveten om att Nyköpings kommun ligger lågt. Samtidigt hänvisar hon till de medborgarenkäter som gjorts över "nöjdheten" i kommunen.
– Statiskt kan vara missvisande, men vi vet att Nyköpingsborna är nöjda med kulturutbudet i Nyköping, säger hon.
Dras inte en stor del av Nyköpings kulturliv runt av ideella krafter?
– Så kan det vara, men med bidrag från kommunen.
Samtidigt finns det kritiska röster som menar att Nyköping prioriterar idrott framför kultur...
– Ja, men det finns fler idrottsföreningar än kulturföreningar i Nyköping. Vi prioriterar barn och unga i alla föreningar.
För att stärka barn och ungdomskulturen ytterligare håller Nyköpings kommun just nu på att se över möjligheterna att starta en kulturskola. Enligt Carina Wallin kan det leda till att pengar fördelas om och att siffrorna för kultursatsningar i Nyköping ökar.
– Så kan det vara. Vi vet att kommunen behöver arbeta mer med frågan men en uppförandet av en kulturskola är prioriterat i Nyköping.