– Den här tavlan är extra spännande, säger Nyköpings kommuns konstansvarige Eva Josephson.
Hon står framför ett färgsprakande verk med det något invecklade namnet "Equally infinite, personality portraits Birgitte" av konstnären Mette Hartung Kirkegaard där en bild ligger dold i själva huvudmotivet. Men hur vi än studerar verket kan vi till en början inte se vad det är konstnären gömt för betraktaren.
Varje år avsätter Nyköpings kommun 100 000 kronor till inköp av ny konst och inramningar av befintlig konst. Tio verk för totalt 70 000 blev facit för Eva Josephsons inköp under 2015, vilket är något dyrare än vanligt. Resten av pengarna går till uppfräschning och inramning av befintliga verk.
– Det var ovanligt svårt att hitta rätt den här gången. Jag vill gärna att konstnärerna bakom verken ska ha någon form av lokal förankring och går mycket på känsla när jag väljer. Samtidigt handlar det om offentlig konst och det är inte alls säkert att man skulle välja samma typ av motiv privat, säger Eva Josephson.
Alla anställda på Nyköpings kommun har rätt att låna något av de nyinköpta verken – och det är principen "först till kvarn" som gäller. Hittar man inget som passar finns det över 200 konstverk i kommunens magasin, daterade från 1960-talet och framåt.
Eva Josephson berättar om en anställd på det nya äldreboendet Myntan som tyckte att boendet behövde smyckas ut. Men i stället för att själv välja ut vilka verk som skulle sitta på äldreboendets väggar, bad den Myntananställde om fotokopior på tänkbara tavlor och lät sedan de boende på Myntan själva välja.
Ett av de nyinköpta verken i utställningen föreställer en ung poppig tjej med en gitarr på ryggen. Bilden är stor och sticker ut bland de övriga tavlorna. Just den tavlan köpte Eva Josephson in med skolan i åtanke.
– Alla kommunanställda har som sagt rätt att fritt välja konst, men i vissa fall försöker jag styra vem eller vilka som bör ha vissa av motiven. Vissa skolor, särskilt landsbygdsskolorna är eftersatta när det gäller offentlig utsmyckning. Jag tänker alltid på skolorna, berättar hon.
I övrigt anser Eva Josephson att var och en ska välja fritt efter sitt eget hjärta. Och att hennes uppdrag är att tänka så brett som möjligt vid själva inköpen både när det gäller motiv och tekniskt utförande.
– Jag lägger mig inte i vem som väljer vad och har aldrig någon särskild person i åtanke när jag köper in ny konst. Men det ska bli spännande att se hur det går. Det som är nytt brukar alltid gå snabbt.
Vad tavlan med det invecklade namnet egentligen föreställde fick vi inte något egentligt svar på – fast på håll syntes möjligen skuggan av ett ansikte, eller silhuetten av en katt.
– Det är det här som är det häftiga med konst. Det handlar om betraktarens tolkning, menar Eva Josephson.