SĂ„ kan din kommun bli till en egen republik

Det finns ett framgÄngsrecept för folkliga kampanjer. Och vÄld Àr absolut inte svaret, skriver vÄr krönikör Jesper Bengtsson.

Oberoende av vad du tycker borde förÀndras Àr det bra om du fÄr med dig minst 3,5 procent av de som bor i det omrÄde frÄgan berör. I alla fall om man ska tro Erica Chenoweth, forskare vid universitetet i Harvard.

Oberoende av vad du tycker borde förÀndras Àr det bra om du fÄr med dig minst 3,5 procent av de som bor i det omrÄde frÄgan berör. I alla fall om man ska tro Erica Chenoweth, forskare vid universitetet i Harvard.

Foto: Peter Dejong

Krönika2021-06-30 19:21
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Vill du förbÀttra barnomsorgen i Eskilstuna? Bygga en ny ringled runt Nyköping? Eller kanske göra StjÀrnhov till en egen republik?

Oberoende av vad du tycker borde förÀndras Àr det bra om du fÄr med dig minst 3,5 procent av de som bor i det omrÄde frÄgan berör. I alla fall om man ska tro Erica Chenoweth, forskare vid universitetet i Harvard. Hon har studerat hundratals folkliga kampanjer och proteströrelser under de senaste 100 Ären, hur de har organiserat sig och varför de varit framgÄngsrika.

Det har handlat om allt frÄn upproret mot president Marcos i Filippinerna pÄ 1980-talet till störtandet av kommunistregimen i Tjeckoslovakien, den arabiska vÄren och de protester som för nÄgra Är sedan ledde till regimförÀndring i Georgien.

Chenoweth har konstaterat tvĂ„ saker. För det första Ă€r det betydligt större chans att lyckas för den som anvĂ€nder icke-vĂ„ldsmetoder. Terrorism, vĂ€pnade uppror och den sortens förĂ€ndringsförsök Ă€r inte sĂ„ ofta framgĂ„ngsrika. 

Av de protester och konflikter Chenoweth studerat var det bara 26 procent som lyckades med hjĂ€lp av vĂ„ld, medan 53 procent av de som genomförts med fredliga medel hade lyckats. SkĂ€let Ă€r att det Ă€r enklare att samla stora grupper frĂ„n olika delar av befolkningen bakom en icke-vĂ„ldslinje. 

Det Àr med andra ord dumt, för att inte sÀga direkt kontraproduktivt att starta en vÀpnad konflikt för att göra Valla sjÀlvstÀndigt. Jag tÀnker att det kan vara pÄ sin plats att sÀga det.

DÄ Àr det bÀttre att samla alla som bor i Valla och marschera till kommunhuset i Katrineholm och krÀva sjÀlvstÀndighet, och Ànnu bÀttre om en massa Katrineholmare stÀller sig bakom kravet (vilket vid nÀrmare eftertanke inte borde vara helt omöjligt).

För det andra Ă€r det alltsĂ„ bra att samla minst 3,5 procent av den befolkning förĂ€ndringen gĂ€ller bakom sin kampanj. 

”Ingen kampanj som samlade mer Ă€n detta misslyckades”, sĂ€ger Erica Chenoweth i en intervju för brittiska BBC.

Hon kallar det för 3,5-procentregeln.

Hennes forskning kan verka flummig, men faktum Àr att proteströrelser över hela vÀrlden har inspirerats av hennes slutsatser. Och faktum Àr att jag inte alls Àr förvÄnad. VÀpnade uppror Àr sÀllan framgÄngsrikt pÄ lÀngre sikt. Det som vinns med vapen förgörs lika ofta med vapen.

SĂ„, hur mĂ„nga bor det i din kommun? Det Ă€r bara att rĂ€kna ut hur mĂ„nga du behöver samla bakom just ditt krav. 

Sen Àr saken biff.