ââAllt svenskt mode börjar med Augusta Lundin, sĂ€ger Lotta Lewenhaupt, modeexpert och en av utstĂ€llningens kuratorer.
ââHon var definitivt först i Sverige med att ha ett stort modehus. Det hade tre hela vĂ„ningar med tio ateljĂ©er, vilket kan jĂ€mföras med modehusen i Paris.
Under flera Ärtionden var Augusta Lundin en auktoritet inom svenskt mode, en skicklig sömmerska och entreprenör. Tidningen Idun anlitade henne som modeexpert. Kungligheter och societetsdamer bar plagg frÄn "Mamsell Augusta" och nÀr Selma Lagerlöf tog emot Nobelpriset i litteratur var det i en klÀnning frÄn Augusta Lundins ateljé.
Exklusiva mönster
Augusta Lundin var energisk och mĂ„lmedveten, men tog sig inte frĂ„n Kristianstad till Paris helt pĂ„ egen hand. En av grannarna till hennes ateljĂ© var Otto Gustaf Bobergh, miljonĂ€r och en av grundarna av vĂ€rldens första modehus â Worth & Bobergh. Han kom att bli en mentor och genom honom fick Augusta Lundin exklusiv tillgĂ„ng till toiler â mönsterförlagorna till plagg â direkt frĂ„n Paris.
ââParis kom till Stockholm. Bobergh hĂ€mtade inte bara toiler, utan Ă€ven accessoarer som sĂ„ldes i modehuset, berĂ€ttar Anna Bergman, kurator, kostymtecknare och scenograf.
Genom Bobergh fick Augusta Lundin ocksĂ„ upp ögonen för det franska sĂ€ttet att lĂ€gga upp arbetet i ateljĂ©n. NĂ„gra sömmerskor sydde bara Ă€rmar, andra bara kjolar, andra broderade. ArbetssĂ€ttet hade flera fördelar â det gjorde sömmerskorna till experter pĂ„ sitt omrĂ„de och snabbade pĂ„ processen.
Unika plagg
UtstÀllningen tar med besökaren till syateljén och salongen, dÀr de fina damerna vÀntar pÄ sin tur, och in i provrummet. NÄgra klÀnningsliv har vÀnts ut och in för att visa vilket arbete som lagts pÄ insidan.
MĂ„nga av de unika plaggen kommer frĂ„n privata samlingar och har aldrig tidigare visats. Jakten pĂ„ plagg har tagit kuratorerna till gods och herresĂ€ten dĂ€r klĂ€nningar som i dagens penningvĂ€rde hade kostat 20â25 000 kronor har hamnat bland utklĂ€dningsgrejerna pĂ„ vinden. Tidens tand gĂ„r hĂ„rt Ă„t gamla plagg och flera av dem kommer inte att visas igen, de Ă€r för sköra. De hittade ocksĂ„ plagg som inte gĂ„r att visa upp alls lĂ€ngre.
ââUllplaggen Ă€r helt uppĂ€tna, sĂ„ det som saknas Ă€r de enklare vardagsplaggen, sĂ€ger Anna Bergman.
I ett rum visas klĂ€nningar som tillhört friherrinnan Anna Beck-Friis bredvid klĂ€nningar frĂ„n grevinnan Blanche Bonde, "it-girl" vid förra sekelskiftet â bĂ„da var stamkunder och det Ă€r uppenbart att de var vitt skilda personligheter. DĂ€r finns bland annat den enda klĂ€nning i utstĂ€llningen som man ocksĂ„ har pĂ„ bild nĂ€r Ă€garinnan sjĂ€lv bĂ€r den. DĂ€r visas ocksĂ„ en aftonklĂ€nning frĂ„n 1908 som gĂ„r att spĂ„ra till House of Worth, det modehus som drevs av Charles Frederick Worth sedan Bobergh lĂ€mnat företaget.
BestÀmd skÄnska
Augusta Lundin var inte bara en nytÀnkare inom mode, hon var Àven en progressiv arbetsgivare. Hennes anstÀllda hade bland annat betald semester, fick lunch pÄ jobbet och jobbade bara tio timmar om dagen.
Men om Augusta Lundin som person Àr ganska lite kÀnt. Det finns fÄ kÀnda bilder av henne, ett portrÀtt blickar barskt frÄn vÀggen i salongen.
ââHon var kort, satt och lite tjock och hade alltid svarta klĂ€der. Hon talade alltid skĂ„nska och var vĂ€ldigt bestĂ€md, men hon var populĂ€r bland personalen, sĂ€ger Lotta Lewenhaupt.
I samband med utstĂ€llningen slĂ€pps ocksĂ„ en bok â "Augusta Lundin. Haute couture pĂ„ svenska" â den första som skrivits om henne. Efter Thielska galleriet kommer utstĂ€llningen att fortsĂ€tta till Malmö museer och Göteborgs stadsmuseum.