En kamera står uppställd på ett stativ i Mattias Dahlströms rum där han huserat sedan han tillträdde som rektor för musikskolan Tonborgen, år 2000. Tre nya musikskolelärare ska anställas och anställningsintervjuerna filmas delvis.
På ett runt bord samsas den lokala kulturskoleutredningen med regeringens färska kulturskoleutredning "En inkluderande kulturskola på egen grund" som är ett viktigt styrdokument när musikskolan nästa år, om allt går enligt planerna, äntligen omvandlas till kulturskola.
400 elever står just nu i kö till musikskolans verksamhet, men nu ska kön bort, menar Mattias Dahlström. Nyköpings kommun har skjutit till 1,4 miljoner extra för att kapa köerna från fjärde klass. Och den 15 november fick barn och utbildningsnämnden 400 000 kronor av det statsbidrag på 100 miljoner kronor som staten skyndsamt pytsat ut till de kommunala kulturskolorna. Då just de pengarna är vikta till kulturskoleverksamhet och inte musikskolan, vet Mattias i nuläget inte om statsbidraget får röras, men pengarna är välkomna.
Nyköping ligger långt under genomsnittet vad gäller kostnader för musik- och kulturskolor och andel inskrivna i verksamheten. Trots att befolkningsmängden i Nyköping stadigt ökat de senaste tio åren har antalet platser i musikskolan varit detsamma.
Med lust, vilja och en stor portion kreativitet har Mattias Dahlström och hans personal ändå försökt se till att musikskolan i Nyköping hållit en hög nivå. Genom att öka antalet speltillfällen i form av konserter och nära samarbeten med både musik- och teaterföreningar samt skolan, har eleverna getts möjlighet att uppträda för publik i olika sammanhang, som komplement till den kvart som musikskolan i dag erbjuder i undervisningstid per vecka. Mattias Dahlström har även varit extremt noggrann med att alla lärare ska ha adekvat högskoleutbildning.
– Vi har försökt att optimera och optimera, kanske har vi varit ansträngda för länge, säger Mattias Dahlström eftertänksamt.
Samtidigt är sättet att arbeta med gränsöverskridande konsertverksamheten något man kommer fortsätta med även framåt, och förhoppningsvis kunna utveckla ännu mer om kulturskolan blir verklighet.
Underlaget är klart och beslutet i princip fattat, men ännu är det inte spikat. Senast den 9 februari 2017 ska det slutgiltiga beslutet tas. Mattias vågar dock inte hurra ännu. Så har han också följt Sveriges kulturskoleutveckling i snart 16 år och väntat nästan lika länge på att Nyköpings politiker ska fatta beslut om kulturskola.
– Jag trodde att det skulle bli kulturskola redan när jag tillträdde. Redan då hade vi förutsättningarna med musik, bild, form och teater på skolorna. Sedan kom neddragningarna 2004, som följdes av nedläggningen av de musikestetiska inriktningarna på gymnasiet, och sedan dess har vi kämpat.
Varför har det tagit sådan tid?
– Det får du fråga politikerna om. Men att det dragit ut på tiden nu på slutet beror delvis på att man har haft svårt att bestämma vilken nämnd vi ska tillhöra. Beroende vad man ska ha fokus på kan man ligga antingen i barn- och ungdomsnämnden eller som vissa kommuner direkt under kommunstyrelsen. Hittills har det varit rätt att ligga i barn- och ungdom. Då barnets utveckling är viktigast måste vara pedagogisk om man ska jobba som lärare, även om man är konstnär i grunden. Pedagogiken är grundbulten.
Exakt hur den framtida kulturskolan ska utformas är upp till politikerna. Som kulturskola måste man kunna erbjuda eleverna minst tre kulturella inriktningar inklusive musiken. Mattias har resonerat om förslag som show/dans, bild/hantverk och drama/teater – ungefär samma profiler som i dag erbjuds på Nyköpings högstadium och gymnasium. Med den enorma lärarbrist som i dag råder ser han synergieffekten av att samarbeta med befintliga lärare.
Den statliga kulturskoleutredningen trycker även på att socialt utsatta områden ska prioriteras och kulturskolan ska bidra till att utjämna den kulturella klyftan.
– Socialt brobyggande är en viktig del av musikskolan som även kommer vara viktig i kulturskolan. Statens kulturskoleutredning är jättespännande skriven och beskriver hur man skapar en inkluderande kulturskola på egna grunder. Vi har haft framgångar med de medel vi haft hittills. Nu kanske vi kan få fördjupa vår verksamhet så det blir en skola för alla barn. Det är vår absoluta förhoppning.