NĂ€r tonsĂ€ttaren och författaren Richard Wagner tvingas i landsflykt i mitten av 1800-talet hittar han en fristad hos paret Wesendonck i ZĂŒrich. Mötet med Mathilde Wesendonck fĂ„r stor betydelse för Wagner och hans konstnĂ€rskap, menar Ebba Witt-Brattström som har skrivit librettot till en opera om relationen och om tillkomsten av Wagners "Tristan och Isolde".
ââRelationen var helt avgörande för Wagner, bĂ„de för att den Ă€ndrade hans inriktning musikaliskt och för att den gjorde honom till en mycket mer intressant författare, han kom att vĂ€rdesĂ€tta kvinnans roll i sina verk, sĂ€ger Witt-Brattström som ser Mathilde Wesendonck som förlaga för bĂ„de Isolde och BrĂŒnhilde.
Under sin sista tid i ZĂŒrich sitter Wagner och arbetar med operan "Tristan och Isolde" om dagarna. FramĂ„t kvĂ€llen gĂ„r han till Mathilde Wesendonck och lĂ€ser upp och spelar igenom det han har Ă„stadkommit under dagen.
ââHan blir vad Mathilde kallar sin "skymningsman". Man kan tĂ€nka sig att hon hade en stor betydelse för framvĂ€xten av dramat, inte bara genom att inspirera till de stora kĂ€nslorna. Under den hĂ€r perioden tonsĂ€tter han Ă€ven fem av hennes dikter, ytterligare ett bevis pĂ„ deras samarbete.
Wagners stora förÀlskelse
Via Wagners brev och dagböcker har Ebba Witt-Brattström skapat sig en bild av relationen. Hon beskriver Mathilde Wesendonck som Wagners stora och genomgripande förÀlskelse.
Ăven Wagners hustru Cosimas dagböcker har spelat en viktig roll i arbetet för att komma nĂ€rmare Mathilde Wesendonck och tidens sĂ€tt att formulera sig. Fram trĂ€der ett mönster som Ă€r vĂ€lbekant för Ebba Witt-Brattström.
ââDet syns i nĂ€stan alla relationer mellan kulturmĂ€n och kulturkvinnor, kanske sĂ€rskilt om det har funnits en skapande dialog mellan dem, nĂ€r mĂ€nnen börjar bygga sina monument sĂ„ fĂ„r de skapande kvinnorna pĂ„ sin höjd rollen som musa, trots att de kan ha varit delaktiga i verken. Titta bara pĂ„ Strindberg eller Harry Martinson.
NÀr Richard Wagner i efterhand beskriver sin relation med Mathilde Wesendonck i ett brev till en vÀn avfÀrdar han den som nÄgonting banalt.
ââDet var en scen som var vĂ€ldigt rolig att skriva, nĂ€r Wagner trĂ€ffar Johannes Brahms och har lite "locker room talk". Citaten i scenen Ă€r hĂ€mtade frĂ„n ett brev som Wagner skrev till en vĂ€n dĂ€r han hĂ€ver ur sig sĂ„dant som Strindberg brukade sĂ€ga om sina kvinnor.
Ebba Witt-Brattström sÄg sin första opera som sexÄring och beskriver konstformen som en av sina stora passioner. Att höra sitt första libretto anta musikalisk form var en storslagen upplevelse.
ââJag var med nĂ€r de sjöng igenom operan för första gĂ„ngen och det var oerhört att se texten bli till kropp och sĂ„ng, orden lyfter. Jag tror att opera Ă€r den enda konstformen som kan omfatta hela det mĂ€nskliga kĂ€nsloregistret.