Konsert
Maja Francis
Koordinaten, Oxelösund
Trots att jag inte ens sitter på första raden är jag ganska säker på att jag befinner mig närmare scenen än jag typ någonsin gjort förut.
Stämningen och hela inramningen inne i konsertsalen på Koordinaten i Oxelösund är med andra ord ganska intim.
Eller konsertsal och konsertsal.
Om det inte vore för Maja Francis magiska musik (samt tonerna från hennes grymma band) hade nog rummet känts som vilken konferenshall som helst. Men under torsdagskvällen förvandlades den till en mjuk och rosa konsertdröm.
Vi tar det från början.
Att kliva in i eventsalen på Koordinaten i Oxelösund är inte som att kliva in i en "vanlig" arena.
Innanför entrén leder en trappa direkt upp till det stora biblioteket. Publiken får sedan vandra genom alla hyllor och läshörnor till den bortre änden av lokalen, där ytterligare en liten dörr leder in till eventsalen – som under Maja Francis konsert var knökfull.
Ordet intimt är uttjatat i konsertbeskrivande sammanhang. Ändå är det vad som bäst beskriver stämningen som uppstår inne i lokalen när Maja Francis kommer upp på scenen. Under en och en halv timme tar hon sedan med oss på en resa i hennes musikaliska värld.
Titeln på hennes debutalbum är "A pink soft mess". Det är en titel som faktiskt ganska precis beskriver hur hennes musik låter. Men gör inte misstaget att misstolka det engelska ordet "mess" för någonting negativt.
För det är en härlig röra.
Ljuv och skör.
Stark och sårbar, som en annan svensk sångerska hade uttryckt det. Vilket förresten är samma ord som jag efter ett par låtar inser bäst kan beskriva hennes sångröst (istället för barnslig, som jag tror många lite slarvigt skulle kalla den).
Självklart ingår Francis "Så mycket bättre"-tolkningar i låtlistan, och hon sjunger dem med bravur.
Men personligen tycker jag att det är med sina egna verk hon verkligen skiner. "PMS party", "Tiny tornados" och "How are we doing" är några exempel på låtar där Maja Francis med sin träffsäkra falsett skapar magi i Oxelösund och får håret att ställa sig på mina armar. Hon har en alldeles egen plats på den svenska musikscenen, och jag kommer att minnas hennes konsert i Oxelösund som någonting så unikt som en spelning som faktiskt var intim på riktigt.