Hur många deckare finns det plats för? Den svenska deckargenren tycks inte ha något slut. Vi formligen dränks av deckarförfattare. Och den svenska deckargrenen består av allt från övervåld och hinkvis med blod på varje sida (Mons Kallentoft och Markus Lutteman till exempel) till samhällskritiska (Stieg Larsson, Sjöwall-Wahlöö) och mer oskyldiga men spännande Kalle Blomkvist (Astrid Lindgren) och Ture Sventon (Åke Holmberg).
Deckarförfattaren Mats Lundgren placerar sin debut "Den som ger" någonstans mitt emellan, spännande, inte speciellt samhällskritisk och tack och lov inte alltför mycket övervåld.
Själva historien utspelar sig i Nyköping, vilket känns roligt. Som Nyköpingsbo kan man förnimma bilder framför sig, som när någon av huvudpersonerna åker nedför Brunnsgatan eller utsikten från silon över Mellanfjärden (är det verkligen Mellanfjärden han menar och inte Stadsfjärden?) Men den som törstar efter målande Nyköpingsmiljöer blir besviken. Djupare beskrivningar av Nyköping och dess omgivningar är få. Däremot är personporträtten av de inblandade desto mer innehållsrika.
Det som för historien framåt är handlingens dialog och civilpolisen Svante. Det tar ett tag innan läsaren kommer in i handlingen, de inledande personporträtten är klichéartade och gör att tempot sackar. Språket flyter på och är lättsamt.
Jag har lite svårt att hänga med i den kronologiska ordningen i kapitlen, det blir lite rörigt. Har detta hänt före försvinnandet eller efter? funderar jag och bläddrar tillbaka till början av kapitlet, där vissa har en rubrik.
"Den som ger" handlar om färska händelser, som ett attentat på en restaurang, om beskyddarverksamhet och om hur vår uppväxt kan prägla oss. Om sår som såtts i unga år och kan blottläggas i vuxen ålder och fortfarande kan påverka oss.
Slutet är dramatiskt – och tenderar att röra sig i samma anda som Kallentoft och Lutteman – i Nyköpings polishus. Här har författaren haft hjälp av riktige Nyköpingspolisen Johan Bodin, som hjälp till med hur polisarbetet fungerar.
Och kanske blir en och annan förvånad över vem den skyldige är.