2024 kommer att bli demokratiernas ödesår

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står på samma sida som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Försvaret av Europas demokratier kommer att betyda enormt mycket under 2024.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen står på samma sida som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyy. Försvaret av Europas demokratier kommer att betyda enormt mycket under 2024.

Foto: Efrem Lukatsky

Ledare2023-12-28 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

När Tennysons nyårsklocka läses med  ”ring ut, ring ut de tusen krigens år, ring in den tusenåra fredens rike!” så är det sorgligt nog längre ifrån verkligheten än på länge. Det år som väntar kommer att bli ännu farligare och än mer avgörande än det vi lämnar. 

På många sätt är 2024 demokratiernas svåra ödesår. Här har presidentvalet i USA och Europaparlamentsvalet i juni störst betydelse för vår framtid. 

De västliga demokratierna är under attack från auktoritära stater, men också av auktoritära rörelser i våra länder. Urgröpningen av demokratiska normer sker i den digitala informationsmiljön överallt. AI-teknologin gör otillbörlig informationspåverkan ännu lättare. Genom politisk påverkan med den auktoritära statens hela verktygslåda ska demokratierna splittras, i våra länder och mellan våra länder. Samspelet mellan en populistisk och auktoritär höger och en islamistisk rörelse underblåses av främmande makter, som förstärker följderna av Hamas massterrorangrepp mot Israel. 

Rysslands erövringskrig mot Ukraina pågår med oförminskad styrka och kommer inte att sluta med Ukraina om inte Kreml besegras på slagfältet. Kina hotar Taiwan och provocerar konflikter i Sydkinesiska sjön. Nordkorea skramlar. Iran för proxykrig mot Israel. Venezuela hotar att invadera grannlandet Guyana. Det är en mörk tid, och inget kan uteslutas heller för vår del av världen, särskilt inte om Donald Trump blir vald till USA:s president och lämnar Nato. Rysslands imperiekrig kan nå Östersjöns stränder redan inom tolv till arton månader. En bidragande faktor är att Ryssland har ställt om sin ekonomi för kriget, medan Europa har svårt att få fart på sin produktion och upprustning. 

Så vad kan du göra, du som lever under den sörmländska nyårsnattens (förhoppningsvis) stjärnklara himmel? 

I Europaparlamentsvalet i juni, välj ett parti och en politiker som kan lösa problem och bidra till att hålla ihop EU. Enade vi stå, söndrade vi falla i denna tid. Lyssna inte på de som har enkla lösningar, som försöker ställa ”Bryssel mot oss”. Vi är EU, EU är vi. Lika ofta som ”Stockholm” fattar dåliga (eller bra) beslut, så gör ”Bryssel” det också. 

EU är summan av hela den politiska processen. Hade vi inte EU i dag, så skulle vi snabbt behöva uppfinna det för att hantera alla de komplexa hot och utmaningar vi står inför; både antagonistiska som Kina och Ryssland – men också klimatförändringar. 

Det andra du kan göra är att avsluta 2023 och inleda 2024 med att samtal i familj, föreningsliv och på arbetsplatsen om vilken värld vi vill lämna till våra barn och deras barn. Och vilka beslut som du och de dina (hemma och på jobbet) behöver fatta här och nu ifall det värsta händer 2025. 

Ett kort råd till kommunerna: se till att krigsplaceringar för skola och barnomsorg fungerar. För vad är vi utan våra barn och en framtid för dessa?

Och bli inte lurad, förvirrad eller tappa blicken på vad som står på spel. När Nyårsklockan läses på Skansen, ta raderna ”Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningens till oss som famla” till ditt hjärta. 

Framtidsbilder, del 2. Den här texten ingår i ledarsidans jul- och nyårsserie som fäster blicken på det nya året.

Avsluta 2023 och inled gärna 2024 med att föra samtal i familj, föreningsliv och på arbetsplatsen om vilken värld vi vill lämna till våra barn och deras barn.
Avsluta 2023 och inled gärna 2024 med att föra samtal i familj, föreningsliv och på arbetsplatsen om vilken värld vi vill lämna till våra barn och deras barn.