Vem är det som oftast vabbar - och sedan behöver jobba ikapp? Vem hämtar och lämnar? Vem fixar maten efter jobbet?
2024 blev det en ny dyster toppnotering i antalet stressrelaterade sjukskrivningar. ”Aldrig tidigare har så många varit sjukskrivna för stress som under 2024”, noterar Försäkringskassan i en rapport.
Ojämställdhet och hög vardagsstress är alltså svindyrt. Utmattningssyndrom orsakad av långvarig negativ stress är den diagnos som leder till längst sjukskrivningar. Det är också orsak till störst utgift i sjukförsäkringen vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga.
Det värsta är ändå inte pengarna. Det värsta är att skadlig stress tvingar många till en lång sjukskrivning och en mödosam väg tillbaka.
Vården behöver bli bättre på att identifiera tecken på utmattning och förstå orsakerna till detta. Färre ska behöva uppleva känslan när allt brister. De som drabbas behöver kunna komma snabbare tillbaka till vanlig vardag. Väldigt, väldigt ofta handlar detta om kvinnor. Våren 2024 stod kvinnor för hela 79 procent av de stressrelaterade sjukfallen.
Om vi tittar på stressrelaterad psykisk ohälsa, enligt Försäkringskassan, finns det ett tydligt mönster med högre sjukfrånvaro för personer, främst kvinnor, med barn i förskole- och lågstadieåldern, 3 till 8 år. Risken för stressrelaterad psykisk ohälsa är nämligen som högst för personer i 30–39 år. Vi talar om mammor som helt enkelt tar slut.
Skadlig stress och bidragande faktorer till detta, både i hemlivet och arbetslivet, måste bekämpas. En del i detta handlar om att pappor behöver göra mer hemma och med barnen än vad de gör nu. Samtidigt behöver arbetsgivare bli bättre på att motverka skadlig stress som knäcker ambitiösa anställda. Bland de grupper som är mer utsatta finns såväl chefer som folk i yrken med krav på högskoleutbildning. Men det berör också anställda inom omsorg och de som jobbar inom kundtjänst, exempelvis.
Allt detta är värt att ha koll på när det nu kommer besked om att just diagnosen utmattningssyndrom ska försvinna. Den ska ersättas med något mer fördjupande. Det är ett måste. Vården se till att ha resurser till att göra den fördjupningen. Då blir också behandling och rehabilitering mer pricksäkert.
Vi behöver också peka ut vilka som behöver göra mer och vad som måste till, hemma och på jobbet. Utan förändringar av hur vardagen funkar för många så kommer problemen med utmattning inte att lösas.
Chefer ska inte ställa omänskliga krav, varken på andra eller sig själva.
En del förebyggande insatser och rehabiliterande vård lär kosta pengar. Annat handlar mest om att förändra beteenden. Chefer ska inte ställa omänskliga krav, varken på andra eller sig själva. Mammor ska inte slita sönder sig för att vara alla till lags. Fler pappor behöver greppa dammsugaren före spelkonsolen. Till att börja med.
Då står vi alla starkare i tuffa tider.