En återkommande januaritradition är att Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar vilka ansökta yrkeshögskoleutbildningar som beviljas start för de kommande två åren. Utbildningsformen uppskattas både av de studerande, som i nio fall av tio går direkt till jobb efter utbildningen, och av arbetslivet, som får tillgång till precis den yrkeskompetens som de efterfrågar.
I år var det riktigt tråkiga nyheter för Södermanlands läns arbetsliv när myndigheten presenterade vilka utbildningar som beviljats. Antalet var lägre än på många år och andelen lägre än riket i snitt.
Våra politiker har de senaste åren varit duktiga på att utlova ökade medel till yrkeshögskolan och har tävlat om att lova flest nya utbildningsplatser. Frågan är var de platserna är nu när myndigheten tvingas besluta om färre utbildningar med hänvisning till årets anslag. Antalet beviljade platser i landet är ca sju procent färre än 2014, trots att ansökningarna varit fler än någonsin, hållit god kvalitet och att arbetslivet skriker efter kompetensen.
Det här drabbar länets arbetsgivare hårt som inte kan anställa den kompetens de behöver, tvingas tacka nej till affärer och således även hämmas i sin framtida tillväxt. Länets arbetsmarknad drabbas alltså dubbelt upp, både nu och i framtiden.
Det är dags att politiken gör satsningar på yrkeshögskolan som också syns i verkligheten. Konkurrensen om statliga anslag till eftergymnasial utbildning är hård. Myndigheten för yrkeshögskolan konkurrerar om anslagen med alla högskolor och universitet i hela landet, som är sina egna myndigheter.
Men yrkeshögskolan är inte enbart av vikt för utbildningsväsendet. Yrkeshögskolans förmåga att ta människor från arbetslöshet till jobb är svår för andra arbetsmarknadsåtgärder att matcha. Ett politikområde som skulle vinna mycket på att stimulera och medfinansiera yrkeshögskolan är alltså arbetsmarknadspolitiken.
Här har alla våra politiker från länet en viktig roll att fylla. Om ni vill förbättra matchningen på arbetsmarknaden är det nya kreativa lösningar som behövs både på lokal, regional och nationell nivå.
Massor med tid, pengar och engagemang har investerats från arbetsgivarna och utbildningsanordnarna i de 30 ansökningar om yrkeshögskoleutbildningar som lämnats in till myndigheten från Södermanland. Fyra beviljades. Vad gör vi med de 26 efterfrågade utbildningarna som nu inte blir av?
Det är närmare 500 potentiella utbildningsplatser som går förlorade med resultatet att arbetsmarknaden riskerar att gå miste om motsvarande arbetstillfällen och arbetsgivarna får en bromsad tillväxt.
Därför vill vi skicka tre uppmaningar till våra politiker och beslutsfattare i Södermanland:
– Våga utmana stuprörstänket mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken
– Värna det stora engagemang som finns hos arbetsgivarna kring yrkeshögskoleutbildningar, innan det försvinner på grund av fortsatta avslag
– Arbeta för rejält höjda anslag till yrkeshögskolan
Christina Hedberg
vd Handelskammaren Mälardalen
Lena Nyquist
projektledare YH Mälardalen