Enligt Pensionärernas riksorganisation (PRO) lever 3 801 kvinnliga pensionärer under fattigdom i Sörmland. Rapporten Fattigdomskällan som släpptes i juni visar att dessa lever på en pension under 10 800 kronor per månad, vilket alltså är EU:s fattigdomsgräns.
En genomsnittlig pension för män är 18 750 kronor, medan den för kvinnor endast är 12 700 kronor. Det är ett problem som grundas i de könsstrukturer och ojämlikheter som gör att kvinnor i större utsträckning tar föräldraledighet och jobbar deltid. Vilket i sin tur leder till en lägre pensionsgrundande inkomst. Värst är det för de kvinnor som jobbat i sin makes företag, till exempel lantbruksföretag, där kvinnan kanske haft ansvar för hushåll, men inte fått någon lön. Effekterna vi ser i dag är helt enkelt effekter av all tids ojämlikhet mellan män och kvinnor, men det visar kanske främst på ett allvarligt systemfel.
Frågan är om det blir bättre. Vi dras än i dag med de löneskillnader mellan män och kvinnor som ställt till det för dagens pensionärer, även om könsstrukturerna har naggats i kanten. Per automatik är det kanske inte kvinnan som tar ut mest föräldraledighet på grund av könsstrukturer, utan den som har lägst lön, det vill säga oftast kvinnan. Många kvinnor arbetar också deltid, vilket gör att tjänstepensionen minskar drastiskt till knappt hälften av männens, enligt PRO:s rapport. Problematiken gör att vi inte riktigt kan vänta på ett mer jämställt samhälle för att få jämställda pensioner. Vi blir dessutom allt äldre och pressen på pensionssystemet ökar. Grundnivån för pensioner bör höjas och skatten för dem med lägst pension bör sänkas. Det är åtgärder som direkt påverkar skillnaderna mellan män och kvinnor eftersom det just är kvinnor som är överrepresenterade i de grupperna.
Det är inte bara en skattefråga. I fredagens SN (1/8) går att läsa om två kvinnor som efter sina makars död inte fått ta del av dessas tjänstepension. Trots att makarna tecknat efterlevandeskydd får man bara ut en tredjedel av den. Det här är ett stort problem som slår två gånger om mot pensionärerna. Dels strukturerna och löneskillnaderna som gör att kvinnor i högre grad tar föräldraledighet och deltidsarbeten. Dels att man trots detta planerat med sin make eller maka för en delad pension, men att detta går om intet vid den andres död.
Pensionssystemet måste förändras i grunden för att ge en mer jämställd utkomst. På sikt kan vi hoppas att grundproblemen, löneskillnader och negativa könsstrukturer, försvinner. Innan vi befinner oss i den verkligheten krävs många reformer. Centerkvinnorna vill möjliggöra för föräldrar att dela den pensionsgrundande inkomsten mellan sig under småbarnsåren. Det är precis den typen av reformer som behövs. Gemensamma livsval som görs för att klara sig ekonomiskt och ge sina barn en bra uppväxt, ska inte leda till att man knappt har råd med mat på ålderns höst. Sen får vi se vilket politiskt parti som lyckas charma pensionärerna i höst. I dagsläget är det en stor väljargrupp som inte känner sig särskilt uppvaktade.