Är solsemestern ett klimathot?

Turismen ökar och likaså utsläppen som orsakas av flyg. Människans resande kan ses som en klimatbov eller en möjlighet till grönare utveckling.

Ledare2014-07-16 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Utsläpp som orsakas av turism väntas bli tre gånger så stora fram till 2050 enligt en ny studie från Lunds och Växjö universitet. Flygresorna är den stora boven, och hur mycket vi flyger hänger ihop med vår livsstandard. Ju mer vi tjänar, desto mer flyger vi, och så länge flygresor fortsätter att vara oproportionerligt billiga lär vi fortsätta flyga. Det menar Stefan Gössling, professor i turismvetenskap.

Att beskatta flygandet är den givna, enkla vägen, som Gössling förespråkar. Det måste bli dyrare att flyga, även om det är fantastiskt att plötsligt befinna sig vid medelhavet bara några hundralappar fattigare än när man åkte. Medvetenheten om flygets miljöpåverkan är hög och 56 procent av svenskarna säger sig vara villiga att klimatkompensera för sin semesterresa. Trots det är det bara 1 procent av resebyrån Vings kunder som väljer ett sådant tillägg. Plånboken styr.

Turism och resande är samtidigt viktigt och kommer att bli än viktigare i framtiden. Dels utbytet mellan kulturer och möjligheten att upptäcka världen med nya intryck. Men också för den växande turismexporten. Nyligen presenterade näringsminister Annie Lööf att 42 000 jobb har skapats i Sverige inom besöksnäringen sedan år 2000, och att turismens omsättning från utländska besökare samtidigt ökat med 160 procent. Turismen är en alltmer betydande basnäring för Sverige, och många andra länder givetvis. När jobb som lika gärna kan utföras av maskiner automatiseras kan det antas att jobb inom turismsektorn snarare ökar; jobb som i hög grad är sammankopplade med upplevelser samt mänskliga och sociala faktorer.

Resonemanget leder så småningom fram till den vanliga konflikten mellan tillväxt och miljö. Kan en fortsatt hög ekonomisk tillväxt upprätthållas med en rimlig miljöpåverkan? Svaret är ja, tillväxt och minskade utsläpp kan snarare gynna varandra, om tillväxten bidrar till innovation och utveckling av miljövänlig teknik. Utsläppen från flyget måste få en högre kostnad, och den bör betalas av flygresenären. I dagsläget omfattas europeiskt flyg av EU:s utsläppshandelssystem, ett system som fungerar dåligt. Det gigantiska överskottet på utsläppsrätter gör dem alldeles för billiga och meningslösa. Flyget är i dag dessutom undantaget från koldioxidskatt och det kan tyckas märkligt, för att vara en så betydande utsläppskälla.

Företrädare från flygbranschen menar att flygbränslet redan är så pass dyrt att flygbolagen gör allt vad de förmår för att driva fram mer miljövänlig teknik. För det är naturligtvis målet här: att ny teknik som orsakar mindre utsläpp ska utvecklas. Inte att människors rörlighet och möjligheter till utbyte med andra kulturer ska hindras. Det är önskvärt med en koldioxidskatt för flyget, eftersom vår vetskap om utsläppsproblematiken inte märkbart påverkar vårt resebeteende. Därtill går teknikutvecklingen för långsamt. Vi må värdera vår billiga solsemester högt, men klimatförändringarna tar inte semester.