Att Arbetsförmedlingen är en myndighet som ofta får utstå kritik är ingen hemlighet. I tider av hög arbetslöshet är det inte konstigt att frustrationen bubblar när enbart fem procent av de arbetslösa fått jobb via en arbetsförmedlare. Markandsundersökningsföretaget TNS Sifo släpper varje år en förtroendebarometer där allmänhetens förtroende för institutioner, politiska partier, massmedier och företag undersöks. I årets undersökning har endast elva procent av svenskarna mycket eller ganska stort förtroende för myndigheten. Enbart Expressen får sämre ranking.
Arbetsförmedlingen behöver hitta sitt existensberättigande. Ska det vara främst en arbetsförmedlare för gemene man eller är uppgiften snarare att coacha, stötta och utbilda de som befinner sig allra längst från arbetsmarknaden? Om svaret blir det sistnämnda är det kanske inte orimligt att enbart fem procent av de arbetslösa fått jobb via dem. Bemanningsföretag, rekryteringsfirmor och privata kontakter är redan nu effektivare på att få in exempelvis ungdomar på arbetsmarknaden.
För att staka ut Arbetsförmedlingens framtid tillsatte Alliansregeringen förra våren en utredning som den socialdemokratiska regeringen sedermera satte stopp för. Men förslagen på att förändra myndigheten har inte försvunnit för det. Centerpartiet har i sin budgetmotion för våren fokuserat mycket på alternativt jobbskapande och privatiserad Arbetsförmedling.
De föreslår en jobbfixarpeng som ska följa den arbetssökande till den förmedlare denne väljer. När den arbetslöse fått ett varaktigt jobb betalas pengen ut. På så sätt skapas incitament för den privata förmedlingen att prestera. Denna metod har fungerat väl i exempelvis Holland och Australien och lett till bättre matchning, lägre arbetslöshet och högre effektivitet i systemet.
Som sista partiledare att frågas ut i SVTs programserie Partiledaren utvecklade centerns Annie Lööf i onsdags partiets jobblinje vidare. Hon fick krypa till korset när det gäller Alliansregeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar, så kallade YA-jobb. Förhoppningen på dessa kraftigt subventionerade tjänster var att skapa 30 000 nya jobb. Endast drygt tusen av dessa blev det något av. För att förbättra satsningen föreslår Lööf därför att kravet på kollektivavtal slopas så att även de 180 000 småföretag som inte har det kan anställa arbetslösa inom ramen för YA-jobben.
Det är klokt av Lööf och Alliansen att erkänna sina misslyckanden. Bara så kan man återfå förtroendet för att driva en arbetslinje. Vad det gäller Arbetsförmedlingen bör även Socialdemokraterna tydligt visa på vilken inriktning de vill se. Den nedlagda utredningen har ersatts med en smalare och det är lätt att ifrågasätta hur grundlig den kommer att bli. Det finns förmodligen fler vägar än de Centerpartiet föreslår, men de gröna liberalerna har åtminstone en plan.
Johanna Lundgren Gestlöf