Inför förra valet debatterades skolfrågan flitigt. Gustav Fridolin (MP) lovade att som utbildningsminister vända utvecklingen i den svenska skolan på 100 dagar och Socialdemokraterna återkom ständigt till skolans vikt för att skapa ett bättre Sverige. Vad skolpolitiken bestod av var desto otydligare, och ett och ett halvt år in i mandatperioden har inte mycket hänt.
I torsdags presenterade dock regeringens utredare Tommy Lagergren en omfattande rapport om hur kunskapsutvärderingen i skolan kan bli mer rättvis och mer likvärdig. Rapporten är framtagen på uppdrag av den nuvarande regeringen, men bygger vidare på en mindre utredning, med samma utredare och ämne, som Alliansen tog initiativ till 2014.
Det bärande temat i rapporten är att de nationella provens två uppgifter, att vara vägledande vid betygssättning och att användas för att utvärdera kunskapsutvecklingen i landet, borde skiljas åt i olika prov. För att uppnå detta föreslås att provens roll som betygsunderlag förtydligas samtidigt som ett separat system baserat på stickprov utvecklas för att kontinuerligt mäta kunskapsnivån hos eleverna.
Att mäta kunskaputvecklingen i Sverige är en mycket god idé. Det skulle underlätta politikers och myndigheters arbete, samtidigt som ansvarsutkrävandet av beslutsfattare i skolan skulle bli enklare. Det skulle också skapa en tydlig måttstock som enskilda skolor eller regioner kunde mätas mot. De nationella proven lämpar sig idag dåligt för den uppgiften. Bland annat måste de av praktiska själ begränsas i omfattning, vilket gör att mycket inte mäts och försvårar jämförelser över tid.
Tyvärr är utredarna väldigt försiktiga när det kommer till vem som ska rätta proven. Utredningen föreslår redan digitaliserade prov, vilka lätt skulle kunna rättas centralt. Det skulle skapa en mer likvärdig bedömning över landet och öka rättssäkerheten för eleverna samtidigt som lärarna skulle avlastas avsevärt. Att lärare i möjligaste mån ska få arbeta med att lära ut borde vara en självklarhet, och med central rättning av de nationella proven skulle det kombineras med en tydligare uppföljning av elevers kunskap. Två saker som annars lätt hamnar i motsats till varandra.
Regeringen har inte kommenterat förslaget, men Fridolin säger sig söka en blocköverskridande överenskommelse i frågan. Det är helt rätt. Svensk skola behöver kontinuitet och väl genomtänkta reformer. Det finns dock en risk att förslaget inte tas emot väl i Miljöpartiet som ofta ställer sig skeptiskt till standardiserade prov.
Ordning och reda i betygssättningen och kunskapsutvärderingen är en nödvändighet för att vända utvecklingen i svensk skola. Utredningens förslag kombinerat med central rättning är inte en mirakellösning, men skulle förbättra rättssäkerheten och likvärdigheten i betygssystemet samtidigt som lärare skulle få mer tid över till undervisning. Det är en bra början.
Isak Trygg Kupersmidt