Skolverket slår larm. Många tyckare verkar inte ha haft en aaaaaning om att det var brist på behöriga lärare i skolorna. Var har alla dessa aningslösa varit de senaste tjugo åren? En anledning till de omfattande reformer som regeringen har genomfört var just behovet av att få fram fler behöriga lärare – i fler ämnen. Det har inte gått tillräckligt fort.
Skolverket påpekar att läget ser mörkare ut än vad verket trodde. Det är säkert så. Den avgående regeringen har höjt kraven på lärarna, vilket gör att färre blir behöriga.
Socialdemokraternas Ibrahim Baylan hävdar att regeringen har lämnat ett svart hål efter sig, en brist på kompetenta lärare. Då är det bra att sätta detta i relation till Baylans egen tid som utbildningsminister. Hans krav på lärarkårens kompetens var nämligen lägre än det som numera gäller. En dylik politik missgynnar verkligen både elever och samhälle.
Lärarbrist uppstår när det inte är tillräckligt attraktivt att arbeta som behörig lärare och för få nya utbildas. Kommunala skolor har något fler behöriga lärare i snitt än fristående, men den skillnaden minskar stadigt. Inte heller ses jämförbara resultat i form av högre utbildningskvalitet för eleverna i kommunala skolor. Sambandet är alltså inte givet. Formell kompetens på en uselt fungerande arbetsplats ger inte full valuta för pengarna. Det är inte bara en fråga om kompetens, utan om lön och arbetsmiljö.
Dagens situation är frukten av årtionden av svagt hanterat arbetsgivaransvar från kommunernas sida. Lärare har kommit och gått. Platser har fyllts ändå. Som man bäddar får man ligga. När kraven plötsligt höjs blir det problemet mycket svårare att lösa. Färre platsar. Det ska vi se som ett löfte inför framtiden.
Vi vet att lärarutbildningen under många år var rent ut sagt undermålig. Detta påverkar förutsättningarna för att få fram lärare som klarar de hårdare behörighetskraven. Om vi utgår från att behöriga lärare har en högre kompetens än obehöriga, då är de skärpta kraven relevanta. Annars är Skolverkets larm ett icke-problem.
Bristen på behöriga lärare är inte heller jämnt fördelad. I vissa ämnen är det lätt att fylla vakanserna. Skolverket understryker att det är som svårast att hitta behöriga lärare till ämnet svenska som andraspråk. Det kräver specifik kompetens som inte kan trollas fram ur en hatt på en natt. Andra ämnen har lättare att finna behöriga pedagoger, i kemi, historia, biologi, svenska och engelska för högstadiet och gymnasiet.
Behöriga lärare i bristområdena sitter nu med trumf på hand. Det är nu som den egna kompetensen blir mer värd, i lön räknat. Skolorna är tvingade att få in rätt kompetens för att klara de nya kraven. Det skapar en arbetstagarens marknad. Kompetenta lärare som är villiga att byta jobb, flyttbara och inte måste jobba på den geografiskt sett närmaste skolan, kan välja och vraka.