Det finns en minister som har inlett på ett strålande sätt. Det är Carl-Oskar Bohlin (M) som börjat i högt tempo som den nye ministern för civilt försvar. Ministerposten är ny och behoven hisnande. Genom en minister som är renodlad för den civila delen av totalförsvaret skapas också utrymme för departementschefen Pål Jonson (M) att som försvarsminister helhjärtat ägna sig åt Natointegration och uppbyggnaden av det militära försvaret.
Bohlin har sagt de förlösande ord som hela systemet kring civilt försvar och krisberedskap väntat på, att ”krig är den dimensionerade uppgiften för det svenska civila försvaret”. Det kan tyckas vara självklart, men har inte varit så. I stället har det funnits en naiv tanke att civilt försvar ska byggas ovanpå krisberedskapssystemet i stället för tvärtom. Bohlin har öppnat för civilpliktiga och ökat tempo i krigsplaceringar. Civilplikt är att i stället för att göra värnplikt med vapen i Försvarsmakten så utbildas personen till samhällsviktiga verksamheter, som sjukvård, räddningstjänst eller ledning av civilt försvar vid höjd beredskap eller krig. Bara att utrymma en stad är stor och komplex operation som Sverige inte övat på sedan tidigt 1961.
De stora utmaningarna ligger framför Bohlin. Att få med näringslivet som en integrerad del av totalförsvaret kommer att kräva att Finansdepartementet släpper till pengar. Ska lager av strategiska varor som behövs till jordbruk och försörjning byggas upp så kräver det ännu mer pengar. Då kan inte MSB, eller den myndighet som får uppgiften, få sänkta anslag – som drabbade MSB i årets budget. Samtidigt finns det möjlighet att med Natomedlemskap tänka innovativt nytt i det civila försvaret tillsammans med våra nordiska grannländer. Om Bohlin mäktar fortsätta som han börjat så och vågar vara kreativ med sina ministerkollegor kan det blir riktigt bra för hela Norden.