Jämställdhetsdebatten har i mångt och mycket förminskats till en diskussion om vem som är den bästa sortens feminist – i stället för att handla om vad som faktiskt är målet. Att alla människor, oberoende av kön, ska ha samma möjligheter i samhället. Liberal, socialist, radikal: alla har vi samma slutmål, men olika vägar för att nå dit.
August Strindberg hade en del underliga idéer om vad jämlikhet är och vilken plats kvinnan har i samhället. Trots detta hade han sina ljusa stunder. I slutet på 1800-talet var jämställdheten inte särskilt långt gången, men debatten var ändå het. Följande citat ur novellsamlingen Giftas från 1884, belyser en särskilt intressant del.
"Bonden och hans hustru hava enahanda uppfostran. Kan den ena skriva, så kan den andra räkna. De hava delat arbetet, så att de tagit var sin del av naturen anvisat, och den ena behärskar icke ett ämne som den andra icke förstår. […] Bondens hustru kan icke avundas honom hans fria ställning, ty det äro icke ärofullare att röra i dynghögen än röra i grytan […]."
Bortser man från skrivelsen om att det alltid är bonden som har en hustru, visar sig ett synsätt där alla arbetsuppgifter är lika prestigefulla eller prestigelösa. Där individens förutsättningar bestämmer vem som är bäst lämpad för arbetsuppgiften.
På Strindbergs tid var det inte så konstigt att tunga arbeten utfördes av män, på grund av tidens starka könsstrukturer. I dag kan vi med hjälp av utveckling, teknik och andra hjälpmedel glömma de könsstrukturer som styrt vad som gör ett yrke manligt eller kvinnligt. Det är befriande.
Det Strindberg la märke till för hundra år sedan märks än idag i familjeägda lantbruksföretag. Individer i den typen av företag bryter mot könsnormen i många avseenden. Kvinnor i lantbruksbranschen som är aktiva i praktiskt arbete, men även i strategiskt beslutstagande, bryter mot normerna om att mannen ska vara den praktiskt lagda ledaren. Det visar en färsk undersökning som studerar kvinnans situation i familjeägda lantbruksföretag, utförd av Annie Roos, doktorand i genus och entreprenörskap på landsbygden vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Roos konstaterar dock att strukturerna som styr vad som är manligt och kvinnligt fortfarande finns kvar, som i de flesta andra branscher. Skillnaden är kanske att vi i dag är mer medvetna om dem. Förhoppningsvis leder det till ett uppluckrande av de strukturerna.
Det finns uppenbarligen mycket vi kan lära av det gamla bondesamhället, men också av nutidens familjeföretag. Förmågan att kunna se på olika arbetsuppgifter som lika prestigefulla och lika viktiga för att nå slutmålet.
Det kan vara en av anledningarna till att kvinnor inom just lantbruksföretagande bryter mot könsnormerna i större utsträckning. Det är ett perspektiv som dagens jämlikhetsdebatt borde ta till sig. Oavsett om man benämner sig som liberal, socialistisk, radikal, eller något annat.