Arbetsförmedlingen är inte bara en av Sveriges mest utskällda myndigheter med rekordlåga förtroendesiffror utan också en av myndigheterna som sämst klarar sitt uppdrag. I snitt lyckades man förmedla ett jobb varannan månad. Av alla som hittar ett nytt jobb i Sverige i dag så gör 93 procent det via kontakter, spontanansökningar, fristående rekryteringssidor och liknande, enbart sju procent via Arbetsförmedlingen.
Att en myndighet fungerar så här dåligt gör att den ansvariga regeringen förr eller senare behöver agera, och det är vad man nu gjort genom att ta fram så kallade utredningsdirektiv inför utredning och reform. Direktiven presenterades av regeringen under torsdagen och ska ses som ett startskott för förändringsarbetet.
Den viktiga delen av arbetsförmedlingens verksamhet som ska och bör ligga kvar är myndighetsutövningen, alltså att registrera arbetssökanden, bevilja eller avslå bidrag och A-kassa och liknande. Sådana ärenden ska utföras av det offentliga.
Det som arbetsförmedlingen är sämst på i dag, och det som skulle behöva konkurrensutsättas är själva jobbförmedlandet. Problemet snurrar i en ond spiral, färre företag använder Arbetsförmedlingen vilket ger färre jobb att söka, arbetssökanden tvingas slåss om dessa få jobb, vilket får till följd att de tillgängliga jobben översvämmas av ansökningar vilket skrämmer bort ännu fler företag.
När det offentliga sköter sitt uppdrag så dåligt att privata aktörer kommer in och tar över en stor del av verksamheten förflyttas den välfungerande arbetsmarknaden in i en egen betald sfär. De som står längst bort och behöver professionell vägledning som bäst, hamnar utanför rekryteringsfirmornas register. Om det jobbförmedlande uppdraget lades ut på privata aktörer och alla arbetssökanden fick med sig en jobbsökarpeng, proportionerlig mot deras utmaningar att få ett arbete, skulle det innebära en demokratisering av marknaden. Även de som inte har råd att betala skulle få tillgång till företagen som gör ett bättre jobb än Arbetsförmedlingen.
Det är i regel alltid bra för den som har monopol på att utföra en tjänst att konkurrensutsättas. Annars hamnar man lätt i en situation där man börjar missköta sitt uppdrag och prestera allt sämre. Bara medvetenheten om att man tävlar med andra och behöver förbättras gör gott för offentliga instanser. Därför är det önskvärt med en snabb process – hellre än en långbänk av utredningar – för att reformera arbetsförmedlingen på allvar.
Hanna Marie Björklund