Den externa utredningen om skolan i Nyköping är laddad redan innan den har inletts. Den rödgröna majoriteten tycker sig ha gått oppositionen till mötes. Oppositionen känner det som den tvingas till slutsatser som den inte kan stå för.
Allianspartierna anser att utredningen tydligare ska svara på frågan vad som har orsakat de växande underskotten. Detsamma gäller ledningsorganisationens roll och ansvar för det som hänt. Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna markerar också mot pågående sparåtgärder. Hitta felkällorna först, tycker de, trots att underskotten tickar på. Sådant kommer en opposition oftast undan med. Majoritet och/eller tjänstemannaorganisation får peka ut var pengarna ska tas för att skolan ska skonas. De rödgröna kan å sin sida säga att oppositionen lovar utan att ta ansvar (SN 28/4).
Det är inget fel i partierna är oense. Det här kräver en debatt. Pengarna har runnit iväg ur Nyköpings skolorganisation under flera år. Budgetarna har spräckts år efter år. Som värst var det ifjol med ett underskott på närmare 40 miljoner. Kommunstyrelsen har efterlyst handfasta åtgärder i flera omgångar, men utan effekt. Revisorerna har därför riktat skarp kritik mot politiken och tjänstemannaorganisationerna. Kommunikationen har varit undermålig och följderna av besluten ytterst begränsade. Skolkrisen har därmed förvärrats.
Beskedet om att divisionschefen för Barn, utbildning och kultur nu får lämna sin post, ska ses ur den synvinkeln. Någon måste bära ansvar för skolkrisen – och det beskedet kommer alltså redan före utredningen.
Den politiska styrgrupp som ska bevaka utredningsprocessen och analysera slutsatserna, får se till att reda ut vad som orsakade de stora underskotten. Vem bar ansvar för vad? Lejonparten av frågeställningarna är annars framtidsinriktade och jämförande till sin natur. Från den rödgröna majoritetens sida finns en logik i den ansatsen. En blocköverskridande enighet kring en framtida organisation gör att en kommunledning slipper stora strider om struktur. Fokus kan läggas på annat.
Centerpartiet, som hittills har stått utanför sexpartienigheten om den nuvarande skolorganisationen, har lyft in en tydlig brasklapp. Partiet menar att utredningen inte tillräckligt tydligt styrs bort från skolnedläggningar. Särskilt som landsbygdsskolorna bör ses som livskraftiga delar av respektive lokalsamhälle. Om en utredning ska ägna kraft åt klassiskt stordriftstänkande måste ett decentraliserat ledarskap och utveckling av lokala smådriftsfördelar utredas minst lika noga.
Hur oense partierna än må vara i nuläget, krävs en bred uppslutning kring framtiden för skolan i Nyköpings kommun. Målet att vara bland de bästa skolkommunerna i landet är det inget fel på. Skolan mår bra av tydliga spelregler och långsiktiga besked, men chefer liksom majoriteter kommer och går.