FN:s klimatpanel IPCC presenterade i söndags sin tredje rapport i senaste utvärderingen av jordens klimatförändringar. Den stakar ut vägen världens länder måste gå för att ha chans att avvärja klimathotet och klara det tvågradersmål som bedömts vara avgörande för att kunna hantera konsekvenserna av klimatförändringarna. Och fort ska det gå. Knappt sex år har vi på oss innan utsläppen måste börja minska. Samtidigt leder en återhämtning i världsekonomin till ökad tillväxt och världens regeringar är alltjämt avvaktande med att ta på sig ledartröjan i den gröna omställningen.
Avgörande för att klara uppbromsningen av växthuseffekten är enligt IPCC avskaffandet av subventioner för fossila bränslen, bättre prissättning av miljön med mer välfungerande utsläppsrätter, satsningar på förnybar energi samt internationella avtal. Panelen har dock inte kunnat enas om till exempel hur dyrt kol behöver vara.
Det senaste decenniet har utsläppen av växthusgaser ökat snabbare än på trettio år och utvecklingen visar få tecken på att hinna bromsas till 2020. Världen står utan tillräckliga internationella avtal och dess regeringar tycks vara fast i en Följa John-lek där ingen vill vara John. Utvecklingsländerna anser att det ligger på västvärlden att minska sina utsläpp först medan väst inte vill ta ensamt ansvar. Nånannanismen är påtaglig. Kina har både världens högsta koldioxidutsläpp och världens största förnyelsebara energisektor, men inte ens de mest optimistiska bedömningarna tyder på att utsläppen kan minska före 2025. Då kan tiden ha runnit ut för tvågradersmålet.
Den nya rapporten konstaterar att de samhällsekonomiska vinsterna av en grön omställning överstiger kostnaderna av den. En skillnad med enbart 0,06 procentenheter i årlig tillväxt förutspås med införandet av ambitiösa klimatåtgärder. Dessutom blir åtgärderna dyrare ju längre vi väntar. Det borde vara incitament nog för alla nationer att genast dra igång sitt arbete - oavsett omvärldens agerande. Här har Sverige visat framfötterna och minskat utsläppen av växthusgaser med 21 procent samtidigt som BNP har ökat med 60 procent sedan 1990.
USA:s utrikesminister John Kerry reagerade utan förvåning på rapporten. Han visste redan det mesta, men lyfte särskilt fram möjligheterna inom marknaden för grön teknologi – det finns en enorm potential. Att då låta utvecklingsländerna göra om samma misstag som västvärlden har gjort under industrialiseringen vore ett oförlåtligt svek mot kommande generationer. Det måste bli dyrare att förstöra miljön och billigare med grön teknik.
Det internationella samfundet är överens om att det är bråttom och världens regeringar vet att det kommer bli dyrare ju längre man väntar. EU och Sverige har chans att ta ledartröjan.
Johanna Lundgren Gestlöf