De senaste åtta åren har Alliansen hållit ihop som en koalition, med en gemensam budget och gemensamt valmanifest. Det gav oss ett i Sverige nästintill unikt starkt och stabilt borgerligt styre under två mandatperioder. Men att styra som en enhet har så klart även inneburit utmaningar. Att som litet parti utmärka sig inne i en allians kan vara svårt. Att hålla en intern idédebatt vid liv samtidigt som man försöker ta ansvar för att styra är inte det lättaste med begränsade resurser. Centerpartiets stormiga idédebatt verkar, intressant nog, i efterhand ha varit positiv för partiet. Medborgarna märkte att Centern i alla fall hade idéer och diskuterade, även om många uppfattade vissa av frågorna som kontroversiella. Samtidigt är det nog få som kan minnas att de hört någonting om vad Folkpartiet tycker och tänker internt under de senaste åren.
Det var därför ett klokt beslut som Allianspartierna gick ut med under onsdagen, att under 2015 lägga fyra egna budgetar under budgetprocessen. För första gången på många år ska det ge dem möjlighet en och en att visa var de står i viktiga frågor. Det är lite ironiskt att statsminister Stefan Löfvens behov av att göra upp allt för frikostigt mot Miljöpartiet och vänstern därmed försvinner. Utan en gemensam Alliansbudget som kan fälla regeringens är hotet från i höstas avvärjt. Det krävdes dock en DÖ, decemberöverenskommelse, för att de borgerliga partierna skulle bli trygga i att satsa på sitt egna interna arbete.
Samtidigt som man gick ut och tillkännagav att man kommer lägga var sin budget under 2015 slog Alliansen fast att de är beredda att köra över regeringen i frågan om överskottsmålet. De vill i stället sätta till en utredning och hitta samsyn innan ett så stort beslut tas. Det sätter finansminister Magdalena Andersson och Socialdemokraterna i en klurig sits, eftersom ett avskaffat överskottsmål var nödvändigt för att deras utgifter skulle rymmas. Nu riskerar några deras tilltänkta reformer att få prioriteras bort.
Många borgerliga väljare tycker nog att det är brödsmulor med ett bevakat överskottsmål som villkor för DÖ. Hur mycket vänsterpolitik som är tillräckligt innan man får nog och vill riva upp överenskommelsen finns det olika starka uppfattningar om. Men Alliansen har inte heller all tid och energi i världen. Att köpa sig ett friår 2015 för att få jobba med den egna politiken är så viktigt för i synnerlighet några av dem av det ska mycket till innan man orkar ta hela bråket med Löfven en gång till. Givetvis bör oppositionen inte stå passiv om regeringen tar allt för skadliga beslut, resurserna är begränsade, men Alliansen kommer behöva ett lugnt år lika mycket som regeringen.
Hanna Marie Björklund