Marian Ahlberg (FP) är inte ensam om att bo bortom de breda digitala motorvägarna. Hon är inte ensam om att bo på en plats där uppkopplingsmöjligheterna är begränsade eller åtminstone varierande. Från sin bostad vid Ånhammar i Gnesta kommun har hon betydligt svårare att göra det som våra folkvalda politiker förväntas göra; att läsa in sig på de frågor som hon förväntas ta beslut om (SN 14/1). Därför lämnar hon nu sina politiska uppdrag.
På bara några år har de flesta kommuner, däribland Gnesta, gått från att skicka ut handlingar på papper till politiker till att låta de folkvalda ladda ned allt de behöver till en läsplatta eller liknande.
Det är i grunden en mycket positiv utveckling när politikens beslutshandlingar och underlag i allt större utsträckning finns några knapptryck bort. Dessutom sparar det pengar och andra resurser när inte varje handling måste mångfaldigas via kopiatorer. Inte heller blir det några portokostnader när brev med beslutshandlingar inte längre behöver postas. Tekniken kapar kostnader, men den får inte dra ned på det demokratiska utrymmet eller stänga ute medborgare från att ta förtroendeuppdrag inom exempelvis kommunpolitiken.
Det kan förvisso också vara så att det finns tekniska förutsättningar, men där personen i fråga inte klarar ut hanteringen av det nya. Alla är inte flyhänta nätsurfare. I sådana fall får kommunen bistå med utbildningsinsatser i stället.
Bristande uppkoppling må vara en övergående problematik över tid. Gnesta kommun – med gott om landsbygd – har tyvärr varit en av de svagaste Sörmlandskommunerna på att dra nytta av de statliga bredbandsmiljonerna. På den punkten är det dyrt att hamna på efterkälken.
Under de senaste mandatperioderna har allt fler landsbygdsområden blivit med fiber. På många håll har de nyanslutna hushållen snabbare och bättre internet än vad många villor och lägenheter i tätorter har. Byalagen gör storverk - ofta i samarbete med kommunala eller regionala aktörer.
Samtidigt finns det platser dit den nya kommunikationstekniken inte har nått, trots att det bor folk där. Där gäller också den parlamentariska demokratins förutsättningar. Även den som bor i fiberlöst område, där mobiltäckningen är så usel att det inte går att kalla det internettillgång, ska kunna bli folkvald och utföra ett politiskt uppdrag i kommunens tjänst.
Kommunalrådet Johan Rocklund (S) säger till SN att det inte ska spela någon roll var i kommunen någon bor för att kunna vara aktiv politiker. Samtidigt vill han inte se parallella distributionssystem. Principen om digitala handlingar och beslutsunderlag ska gälla. Som huvudprincip, ja, men där tekniken inte räcker till? Då gäller det att vara så pragmatisk som möjligt.
Det må låta högtravande, men demokratin får inte falla på tekniska detaljer.