Demokratin Àr starkare Àn dess byggnader

Upploppet vid och kring den amerikanska kongressbyggnaden förfĂ€rar, men i slutĂ€nden kunde den demokratiska ordningen sĂ€kras – och maktskiftet i USA bekrĂ€ftas.

Bilden visar hur kongressledamöter och personal söker skydd i samband med att en mobb hade tagit sig in i den amerikanska kongressbyggnaden dÀr Joe Bidens valseger formellt skulle bekrÀftas. Var detta kulmen pÄ president Trumps vÀgran att erkÀnna valförlusten och de demokratiska spelreglerna?

Bilden visar hur kongressledamöter och personal söker skydd i samband med att en mobb hade tagit sig in i den amerikanska kongressbyggnaden dÀr Joe Bidens valseger formellt skulle bekrÀftas. Var detta kulmen pÄ president Trumps vÀgran att erkÀnna valförlusten och de demokratiska spelreglerna?

Foto: Andrew Harnik

Ledare2021-01-08 05:52
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

Kapitolium, den amerikanska kongressbyggnaden i Washington DC, Ă€r namngiven efter den minsta av Roms kullar som pĂ„ romartiden var den maktens symboliska centrum. Under den vĂ€lkĂ€nda kupolen, i den amerikanska kongressens lokaler, utövas mĂ„nga av maktutövningens grundlĂ€ggande processer, USA:s rituella demokratiska ordning. 

NĂ€r denna byggnad under kvĂ€llen och natten före torsdag svensk tid stormades av en mobb skakade det om – pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt. Hur det ens kunde ske, lĂ€r bli en lĂ„ng process för att reda ut. NĂ€r polis och skyddsstyrkor inte förmĂ„dde att hĂ„lla mobben stĂ„ngen, var det en ödesmĂ€ttad historisk hĂ€ndelse. Ett sĂ„r i USA.s demokratiska sjĂ€l. 

LikvÀl kunde den amerikanska demokratins grundlÀggande ordning Ätertas. Joe Bidens seger i valet bekrÀftades. I dess kölvatten tvingades den avgÄende presidenten Donald Trump till slut att skriftligen acceptera en sÄ kallat ordnad övergÄng.

Trump ville fĂ„ den uppretade mobben att symbolisera en bred grĂ€srotsprotest mot valresultatet – och han hade spĂ€tt pĂ„ dess ilska före upploppet, i ett tal inte lĂ„ngt frĂ„n Kapitolium. DĂ€rmed blev Trump andlig ledare för den förstörelse och vandalism som följde. I sin tur tvingade det hans republikanska kollegor att vĂ€lja – mellan demokratisk anstĂ€ndighet och att stĂ„ kvar i den trumpska populismens bakvatten. 

Den demokratiska processens grundbultar vann.

Att ett stort antal personer gick frĂ„n det trumpska anhĂ€ngarmötet till att handgripligen störa och försöka skada den amerikanska demokratins ordning Ă€r föga förvĂ„nande. NĂ„gra var dĂ€r för just detta. Andra flöt sĂ€kert bara med, sĂ„ som upplopp ofta brukar formas. Det visar hur destruktivt effektivt det kan vara att indoktrineras, matas med uppviglande material och uppmaningar om att ta tillbaka ”makten”. Konspirationsteorier och en massa annat har tjĂ€nat som brĂ€nsle för de fiendebilder som Trump och hans anhĂ€ngare i fyra Ă„r har bejakat och uppmuntrat. En del av mobben ocksĂ„ gav sig pĂ„ tv-bolagens och andra mediers utrustning i destruktiv lusta. Att hata medier och journalister Ă€r en del i den noga uppmĂ„lade bilden av Den stora stölden.

Men demokratin Ă€r sĂ„ mycket starkare Ă€n dess byggnader. 

Attacken mot den amerikanska kongressbyggnaden var mÄhÀnda kulmen för de trumpska försöken om att med alla till buds stÄende medel förhindra ett demokratiskt ordnat maktskifte. Fotfolket, dÀr antal mer eller mindre fascistiska grupperingar ingick, gjorde vad det kunde. Symboliken i att bryta loss namnskyltar och förstöra inredning i maktens boning kommer att leva lÀnge i de mörka vrÄr som den hÀr typen av idéer göds och sprids.

Följderna kommer att ta lĂ„ng tid att hantera. Kanske var detta samtidigt en vĂ€ndning bort frĂ„n den förtvinande polarisering som prĂ€glat amerikansk politik i allt större utstrĂ€ckning under 2000-talet. LĂ„t oss hoppas det. Om ett par veckor ska den nya presidenten Joe Biden tilltrĂ€da formellt, pĂ„ samma plats. 

Demokratin (...) Àr "det mest humana, det mest avancerade och det mest svÄrbesegrade av mÀnskliga samhÀllen". SÄ formulerade sig den amerikanske presidenten Franklin D Roosevelt i sitt tredje installationstal, den 20 januari 1941, i en tid dÄ antidemokratiska, totalitÀra ideologier med vapenmakt och ihÀrdig avhumaniserande propaganda utmanade vÀrlden. Demokratin har sina brÀckliga delar, men dess inarbetade kÀrna Àr i slutÀnden lika stryktÄlig som medborgarnas tilltro till den.

Karta: Capitol Hill