En lite mer svensk variant av smörgåsen PB&J,peanut butter and jelly, är att välja lingonsylt till den krämiga eller knapriga varianten av jordnötssmör. Men det är ändå en klassisk smak av Amerika, jordnötssmöret.
USA är en vän i väst, men med en ovänlig ledning. Med Donald Trump som president har det där med att käka amerikanskt fått en ovälkommen bismak – av unken nationalism och främlingsfientlig självgodhet.
Tullarna som Trump lanserade i veckan slår mot Sverige och EU. Det drabbar länets exportföretag lite extra, enligt Länsförsäkringar. Tolv procent av den sörmländska exporten går till USA, det gäller läkemedel och medicinsk utrustning, men också stålprodukter. Bara Uppsala och Västra Götaland har en större andel USA-export.
Sörmlands andel av Sveriges totala export är däremot ganska liten, cirka fyra procent, men tullarna slår förstås hårt där det drabbar.
Tullarna gör inte bara produkterna dyrare i USA. EU kommer att behöva svara med samma mynt. Framöver lär det bli dyrare också för dig som konsument här i sydöstra Sörmland. Men spring nu inte och skäll ut din Ica-handlare. Rikta ditt långfinger rätt, mot Vita huset. Donald Trump och gänget omkring honom är inte vänner av internationell handel, punkt.
Det är inte bara i jordnötssmöret som lär öka i pris. Frukt och grönt från USA blir dyrare. Detsamma gäller kaliforniska viner och bourbon från Kentucky, liksom mandlar, valnötter, pekannötter och torkade tranbär. Våra främsta svenska exportprodukter till USA är läkemedel, fordon och trävaror – och allt det blir dyrare där.
Frihandel sprider oftast välstånd och den driver på konkurrens. Men tullvapnet kan emellanåt behövas, men måste alltid hanteras varsamt. Med protektionismen i USA får vi snart ett nytt normalläge, med en svagare internationell handel. Det vet Vita huset.
Tanken verkar vara att först förstöra etablerade handelsrelationer, för att kunna framstå som den som sedan bygger något nytt ur kaos. Trumpismen, precis som all högerpopulism i vår tid, lever på att väljarna har kort minne och begränsad kunskap.
USA:s ekonomi har förstås sina svagheter. Den amerikanska statsskulden ökar stadigt och har passerat 34 000 miljarder dollar. Räntebetalningar är en av de tyngsta utgiftsposterna, tillsammans med försvar och socialförsäkringar. Handelsbalansen är starkt negativ, i januari var underskottet rekordstort: 131,4 miljarder dollar.
Nu ska alltså alla importer tullbeskattas med en dollar på tio – som minst, mer än så för Europas del. Tanken är att tullarna ska öka de federala intäkterna och fungera som en skattehöjning på amerikanska konsumenters handlingslistor.
Fast risken är snarare att handeln minskar, inflationen ökar och att tullintäkterna blir lägre än tänkt. Men då är det säkert omvärldens, de politiska motståndarnas och utlänningarnas fel – igen.