Gemensamt för alla politiska partier är en vilja att minska arbetslösheten. Samtliga kämpar de för att bygga ett välfungerande samhälle på det vis de själva bäst tror fungerar. Målen är desamma, metoderna olika. Konsekvensanalyserna skiljer dem åt.
En relevant fråga att ställa i arbetslöshetsdebatten är vem som skapar jobben. Svaret är att sedan 1990 har fyra av fem nya jobb skapats i små företag med färre än femtio anställda. Då blir följdfrågan: vilken är politikernas uppgift? Den logiska slutsatsen bör vara att deras uppgift är att bedriva en politik som skapar ett gott företagsklimat. Som ger förutsättningar för nya och växande företag.
Det finns politiker som tror att det är de själva som skapar jobben. Som tror att lösningen på arbetslösheten är att staten ska anställa fler i offentlig sektor. En väl fungerande offentlig sektor är grundläggande i det svenska samhället. Likväl är en stark privat sektor basen för det offentliga. I det privata näringslivet finns större utrymme för kreativitet och utveckling. Där främjar konkurrens effektivitet och nytänkande.
En politik som gynnar småföretagande handlar inte om att alla ska starta eget. Det handlar om att de som vill ska ha goda möjligheter att göra det eftersom det skapar jobb också för de som inte vill driva eget. Alliansen har vid sina åtta år vid makten i mångt och mycket bedrivit en jobbskaparpolitik. Skatterna har blivit lägre. Kostnaderna för att anställa har sänkts. Trösklarna in på arbetsmarknaden har sjunkit, även om de fortfarande stänger ute framförallt många unga och utlandsfödda.
Den halverade restaurangmomsen är en sådan reform som har bidragit till ökad sysselsättning. Det är inte bara rätt av principiella skäl – restaurangmat har nu samma momssats som färdig mat i salladsbaren på Ica – utan reformen har också skapat 7 000 nya jobb enligt en rapport som Visita släppte i veckan. Över hälften av dessa har gått till personer under 25 år och knappt hälften till utlandsfödda. Trist nog uppskattas enbart 120 av dessa jobb ha tillkommit i Sörmland.
Trots lågkonjunktur har restaurangbranschen växt. Enligt Visita kan så mycket som 70 procent av tillväxten tillskrivas den sänkta momsen. Prisnivån på mat bedöms samtidigt ligga mellan fem och sex procent lägre än vad den gjort utan sänkningen. Kostnaden för samhället per jobb har varit 400 000 kronor. Ett bra pris. Fusket i branschen ska enligt Skatteverket ha minskat med 700 miljoner kronor.
En socialdemokratisk regering kommer att ta bort sänkningen av restaurangmomsen. Arbetsgivaravgiften att för unga kommer att höjas. Det blir dyrare och krångligare att vara företagare. I stället vill de satsa pengar i utbyggnad av offentligt sektor. Detta trots att fyra av fem nya jobb finns i småföretagen. Politiken ska skapa goda förutsättningar för att jobb ska växa fram, men det är inte politikerna som skapar jobben.
Johanna Lundgren Gestlöf