Den brutala massakern, där över 100 människor mördades av talibaner på en skola i Pakistan, förfärar. Talibanerna hävdar att dådet utgör någon form av hämnd för en pågående militäroffensiv, riktad mot terrorgruppens fästen i provinsen Norra Waziristan. Samtidigt går det inte att komma ifrån det faktum att det återigen är talibaner som attackerar just en skola.
Fundamentalistiska militanta grupper försöker ideligen slå mot just utbildningsväsende och bildning. Talibanerna har gjort sig kända för att bekämpa framför allt flickors skolgång, men även icke-konfessionella skolor över huvud taget. Kunskap och bildning försvårar för fundamentalism.
I år fick pakistanskan Malala Yousafzai Nobels fredspris för sin kamp för flickors och unga kvinnors rätt till skolgång. Hennes kamp för att få gå i skolan gjorde henne till en symbol för allt det som talibanerna vill utrota – det moderna och det fritänkande. Hon överlevde ett uppmärksammat mordförsök och har blivit till en hyllad, global röst för rätten till skolgång.
I takt med att allt fler, framför allt unga kvinnor, får tillgång till utbildning påverkas samhället omkring. Gamla traditionella könsroller urholkas i takt med att kvinnor lämnar hemmet för egna arbeten. Det ger en allt sämre jordmån för radikala, bakåtsträvande krafter, däribland religiös militant fundamentalism.
Talibaner, och liknande islamistiska terrorgrupper som al-Qaida och IS i Syrien/Irak, vinner terräng i samhällen som rasar samman. Där civil infrastruktur havererar och fallerar tar militanta grupper plats. De gör det med sociala insatser till utsatta, kombinerat med hat och våld riktat mot de som vill leva på annat sätt än terrorgruppens påbud.
Det är svårt att med rent militära medel slå ut exempelvis talibaner i länder som Pakistan och Afghanistan. Det krävs att just institutioner för det moderna, det fritänkande och det förändringsvilliga, etableras och stärks i det civila samhället. Det gäller såväl skolor som ett oberoende rättsväsende.
Pakistans problem är inte bara talibaner. I dagens Pakistan frodas korruption och regimens säkerhetsstyrkor tar ofta lagen i egna händer.
Den pakistanska människorättsjuristen Asma Jahangir, som nyligen fick ta emot Right Livelihood-priset, anser att landet har tagit ett antal steg i rätt riktning sedan diktatorn Pervez Musharraf avsattes. Yttrandefriheten har förbättrats och diskussionen om kvinnors rättigheter har fått utrymme berättar hon i en intervju med Amnesty Press (30/11). Asma Jahangir är noga med att rätten till utbildning ska vara en rätt till kvalitetsutbildning. Det som lärs ut i en del koranskolor snarare stärker konfliktytor än minskar dessa.
Den sista december lämnar de internationella styrkorna grannlandet Afghanistan. Det lär också, på gott eller ont, påverka Pakistans utveckling mot demokrati, stärkt yttrandefrihet och respekt för mänskliga rättigheter.