Opinionsmätningarna ger Vänsterpartiet och partiledaren Jonas Sjöstedt medvind. Med siffror runt sju procent är det betydligt mer än vad partiet traditionellt brukar samla. En central anledning är partiets kamp mot valfriheten och löftet om att förbjuda vanligt företagande inom vård, skola och omsorg. Alla som helst vill välja själva blir därmed blåsta.
Vänsterpartiet vill ha högre skatter och det ska ge fler jobb i offentlig sektor. Priset är att det blir färre jobb på annat håll. Skolor kommer att läggas ned. Illa ute är också fristående hemtjänstutförare och vårdcentraler. Allt som drivs med vinst ska bort, säger Sjöstedt. I den slutsatsen är han nära partiets k-märkta rötter. Valfrihetsreformernas stora framgångar – den breda mångfalden av alternativ – ska hårt begränsas till några få, i huvudsak ideella, verksamheter.
Låt oss göra det mer handfast. Vad är det som Vänsterpartiet så energiskt vill få bort? I Nyköping handlar det exempelvis om Nyköpings friskola, Vittra Kungshagen och Kunskapsskolan. Det är hyfsat populära skolor som ingår i större friskolekoncerner. Det spelar alltså ingen roll om eleverna trivs, om lärarna tycker att arbetsplatsen är bra. Företaget som driver skolan ska bort.
Visserligen lägger vänstern ut dimridåer om att företag ska kunna ändra till en icke-vinstdrivande bolagsform, men det är att medvetet missförstå hur det fungerar. Företagandet är en faktor i framgången. Fristående skolor får samma pengar per elev som offentligt drivna skolor, ibland även mindre. Av dessa intäkter har det skapats en utbildningsplats dit många elever söker sig.
Förbudspolitiken är feltänkt. Det är betydligt smartare att ställa hårdare kvalitetskrav på skolor, vårdcentraler och äldreboenden. Oavsett hur de drivs. Verksamheter som inte levererar god kvalitet ska antingen bättra sig eller lägga ned. Att agera marknadsmässigt är att leva upp till elevernas förväntningar. De som dumsnålar ska bort.
Den som är intresserad av resultat och att få ut maximal nytta för skattepengarna finner att dåliga skolor och annat inte beror på eventuellt ekonomiskt överskott. Många usla skolor är kommunala. Svaga resultat hänger ihop med missnöjda elever och lärare. På samma sätt är det med hemtjänst och vårdcentraler. Ingen vill betala dyrt för något som är dåligt.
Friskolorna har visat att det går att organisera verksamheter på annat sätt. De har utmanat traditioner och förutfattade meningar. Det är en styrka att en kommun som Nyköping kan erbjuda varje elev ett val mellan flera kommunala och fristående skolor. I dag är det en frihet att byta skola, inte en extrem svårighet. Tre av fyra föräldrar med barn i skolåldern vill välja skola själva framför att bli tilldelade en av kommunen. Den friheten är för övrigt något som Vänsterpartiet också vill ta bort.