En av tjusningarna med Gnesta kommun, inte minst sedan fribrytningen från Nyköpings storkommun i början av 1990-talet, har varit dess tätortsstruktur. Det har inte varit en traditionell centralort med omland, utan en kommun byggd på flera mindre tätorter i samverkan med landsbygden. Det är också grunden för kommunidentiteten.
Gnesta är en jämförelsevis liten huvudort. Björnlunda, Stjärnhov och Laxne är mindre tätorter med jämförelsevis stor tyngd. Däremellan finns utvecklingbara byar och landsbygdsmiljöer. Detta återspeglas i den utåtriktade bilden av kommunen. Den storstadsnära landsbygdens Gnesta ska locka inflyttare från huvudstadsområdet. Här är kommunen som erbjuder mer av det gröna, mer av det småskaliga än vad livet i den alltmer förtätade förorten med allt dyrare bostäder kan förmedla.
Laxne är den minsta tätorten, ensam i norr. Måndagens känsloladdade möte mellan ortsbor och de styrande Socialdemokraterna och Moderaterna gav ett tydligt svar. Majoriteten har fullt ut bestämt sig för att lägga ned Laxne skola. Upprördheten hos ortsborna går inte att ta miste på. De barn och föräldrar som påverkas känner sig förstås svikna. Men kommunledningen anser att kostnaderna för att ha kvar skolan inte går att försvara. Den lilla skolan får det svårt i en stordriftsjämförelse. Beslutet är tänkt att tas nästa vecka.
Huvudargumentet är att eleverna är för få och S+M-majoriteten tror inte att antalet kommer att öka. Oppositionens invändningar i sakfrågan har mött föga intresse. Även om Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet går ihop om ett nej så räcker det inte för rädda kvar skolan.
Den här utvecklingen borde ha föranlett även en större diskussion om hur Laxnes framtid ska formas. Om den ovan nämnda kommunandan ska hedras så borde den diskussionen redan ha varit igång, förstärkt av de medborgardialoger som kontinuerligt äger rum sedan en tid tillbaka.
En faktor är given, om skolan i Laxne försvinner blir det betydligt svårare att locka till inflyttning i närområdet. Den storstadsnära landsbygden försvagas i de norra kommundelarna. Vad ska ge kraft för att hjälpa bygden när skolan stänger?
I sin varumärkesplattform vill Gnesta framhålla småskaligheten som ger "förutsättningar för en trygg livsmiljö och nära relationer". I arbetet med att stärka bilden av Gnesta har även ambitionerna att utveckla byar som Skeppsta, Blacksta och Torsåker varit tydliga, inte enbart de fyra tätorterna. Kommunledningen vänder sig nu ifrån det lilla – i en värderingsladdad fråga.
Om det inte ska framstå som att kommunledningen prioriterar bort Laxne mer permanent så måste de ansvariga visa ett ökat intresse och leverera handfasta förslag för att utveckla den nordöstra kommundelen. Finns det nya attraktiva bostadsmiljöer längs med norra Klemmingen att öppna för? Hur går fiberutbyggnaden?
Det är dags att visa vad löftet om Gnesta som stadens lugn och landets puls innebär i praktiken.