Även jordbrukaren blir glad om all mat kommer till nytta.
Kaffet kickar iväg i kostnad. Det är inte en förmögenhet per kopp vi talar om, men nog är det bättre att det dricks upp än slängs i slasken? Priset på många livsmedel har drivits upp av inflation, omvärldsoro och klimatproblem. För kaffets del är det en dålig skörd som gör dropparna dyrare.
Lönen räcker inte lika långt. Det blir mindre över till annat som kläder, semestersparande eller nöjen. Trots att några livsmedel faktiskt blev billigare under hösten, som blomkål och torskfilé.
Äta bör man, annars dör man. En strategi är att försöka få maten att räcka längre, när du väl har köpt den. Få det mesta ur varje måltid.
För mycket käk rasslar ned i soporna eller i slasken och inte i magen på den som behöver. I ett svenskt hushåll slängs cirka 15 kilo ätbar mat per person och år. Till det ska du lägga till 18 kilo mat och dryck som hälls ut i vasken och inte når komposten. Mjölkprodukter som lätt rinner ned hamnar ofta där, för det luktar ju om det ruttnar.
En familj på fyra personer kan alltså slänga omkring 132 kilo ätbar mat och dryck per år. Det är inte lite, det. Så mycket behöver vi inte slänga, egentligen. Hälften av allt matsvinn handlar om vad du gör med maten hemma. Den andra delen av svinnet hör till mathanteringens övriga led, från jord till butikshylla.
Matsvinnet i hushållen har minskat något de senaste åren, men den totala mängden livsmedelsavfall i Sverige har inte minskat sedan 2020. Det finns fortfarande stora utmaningar. Inom restaurang- och hotellbranschen har mängderna av livsmedelsavfall i stället ökat. Där finns också andra svårigheter än vad du har hemma vid spisen och mikron.
Vi måste få ut mer av maten, i storkök och i lunchlåda.
Alla behöver fundera över sitt matsvinn. Vad slänger du lite för lätt?
Det låter som kanske som en pekpinne-vals från Folkhemmets 1950-tal, men det tål att upprepas:
- Ta inte mer än du tänker äta upp.
- Släng inte sådant som går att äta dagen efter.
- Laga tillräckligt så att du får den mat du behöver, men om du inte ska göra lunchportioner till senare i veckan, är det tokigt att laga för mycket.
Likadana krav behöver vi ställa på de måltider som finansieras med skattemedel. Få varje satsad krona att räcka längre, utan att någon lämnar skolmatsalen eller sjukhusrestaurangen ofrivilligt hungrig. De flesta kommuner och regioner jobbar aktivt med att minska matsvinn – och behöver kontinuerligt visa resultat.
Det viktiga är att alla gör sitt. Då sparar vi pengar. Vi använder maten mer effektivt. Och allt det jobb som jordbrukaren lagt på sådd, odling och skörd, djurvård och markskötsel blir mer nyttigt för alla.
Det är gott och uppiggande med kaffe. Hur mycket lämnar du kvar i bryggaren?
Det är inte bara kaffet som har blivit dyrare. Högre kakaopriser har höjt priset på choklad.