Med hopp om att färre människor ska söka asyl i Sverige under 2016 riktar regeringen nu in sig på att försöka hantera integrationsutmaningen. Inrikesminister Anders Ygeman (S) har redan hävdat att ett stort antal människor kommer att utvisas under året. Trots det står vi inför en omfattande utmaning med att integrera de människor som får rätt att stanna här.
Att se till att alla nya medborgare får ett jobb och integreras på arbetsmarknaden kommer att bli en av de absolut viktigaste delarna i detta arbete. Arbetslöshet och utanförskap påverkar människor även i andra generationen efter invandring. Om man aldrig kommer in på en svensk arbetsplats sjunker också sannolikheten för att man träffar och lär känna infödda svenskar. Ett eget jobb ger både självbestämmande, ekonomiska förutsättningar och förbättrar dessutom förutsättningarna för kulturell integration.
I dag ser det dessvärre inte ljust ut på området. Tidigare har Statistiska Centralbyrån uppgivit att det tar sju år innan hälften av alla nyanlända har fått ett jobb. Därefter reviderades siffran till åtta år. Nu har Riksdagens utredningstjänst granskat uppgiften på nytt och menar nu att om man enbart sorterar ut de som faktiskt försörjer sig själva, vilket vi förväntar oss att har ett jobb innebär, så är siffran närmare 25 procent efter åtta år och 35 procent efter 15 år för flyktinginvandrare. Ser man på gruppen arbetskraftsinvandrare ser siffrorna av naturliga skäl betydligt bättre ut.
Nyligen gick Svenskt Näringsliv ut och konstaterade att det är i princip omöjligt för en person som väntar på asylbesked att kunna jobba under tiden. Att få arbetstillstånd, någon form av personnummer och att kunna öppna bankkonto är bara några av de hinder man stöter på om man som asylsökande inte bara vill vänta på att asylboende i två år.
Kort sagt, behovet att förbättra integrationen på arbetsmarknaden är enormt. Möjligheterna som finns i dag att arbeta är små. I ljuset av detta gick Socialdemokraterna och regeringen via arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ut i en debattartikel på fredagen med nya förslag för snabbare integration i arbetslivet. Det ska inte längre vara möjligt att få ut ersättning om man inte är aktivt jobbsökande. Särskilt betonas detta för kvinnor.
Regeringen försöker att framstå som hårdare mot de nyanlända, de ska själva aktivt söka jobb. Men så länge samma politiker vägrar diskutera hur den svenska arbetsmarknaden ska bli mer inkluderande och öppen för människor med låg utbildning är det svårt att se varför hårdare krav skulle göra stor skillnad. Vill regeringen verkligen, och det borde den för annars har man ett rejält samhällsproblem på halsen, se till att fler flyktinginvandrare börjar jobba tidigare måste reglerna bli enklare och de tillgängliga jobben fler. Någon annan fungerande väg framåt är svår att se.
Hanna Marie Björklund