Sommartorka drabbar som bekant inte bara lantbrukare – därför blossar årligen debatten kring ekologiskt kontra konventionellt lantbruk upp vid denna årstid. I år var det den välkände ekokritikern och före detta prorektorn vid Sveriges Lantbruksuniversitet Torbjörn Fagerström som startade det hela med en debattartikel i Dagens Nyheter (17/7). Fagerström använder en rapport som släppts av Livsmedelsverket som grund för att påstå att ekologiskt lantbruk inte är bra för miljön.
Artikeln fick snabbt många motrepliker, däribland från Livsmedelsverket som i sin offentliga kommentar och replik förtydligar att myndigheten inte står bakom de vilseledande slutsatserna i debattartikeln. Rapportförfattarna skriver själva i en replik (DN 19/7): "Som författare av rapporten vill vi klargöra att vi anser att deras slutsats är onyanserad och kategorisk, och helt saknar stöd i vår rapport". Forskare som upprepade gånger missanvänder källor och använder debattforum för att framföra sina åsikter bör inte tas på särskilt stort allvar. Sommartorkan har vid det här laget övergått till rötmånad.
Det är mycket beklagligt att debatten om hållbara livsmedel ständigt förminskas till att handla om ekologiskt eller konventionellt. Det finns många fördelar med ekologiskt lantbruk, men det finns också utmaningar som ännu inte är lösta. Större forskningssynteser som släppts tidigare i år visar att ekologiskt lantbruk bidrar positivt till samhällsnyttan genom minskade utsläpp av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag, ökad biologisk mångfald och att djur kan få utlopp för naturligt beteende. Dessutom utvecklar det ekologiska lantbruket nya tekniker och innovationer som kommer både samhället och det övriga jordbruket till nytta. Samtidigt finns utmaningar vad gäller läckage av näringsämnen och i vissa fall utsläpp av växthusgaser.
Inget lantbruk är i sin helhet optimalt eller hållbart idag, inte ens det svenska som de flesta är så stolta över. Det vi vet är att jordbruket står för 30 procent av klimatpåverkan. Vi vet också att vi står inför den kanske största utrotningen av arter någonsin. Den planetära gränsen för minskning av biologisk mångfald har redan sprängts, enligt forskning från Johan Rockström och Stockholm Resilience Centre.
Det här kommer att kräva att både det ekologiska och konventionella lantbruket tar stora steg mot ökad hållbarhet. I det arbetet finns ingen konflikt, då insatsen i båda fall är densamma: vår planet och alla levande varelser som lever på den.
Försäljningen av ekologisk mat lär fortsätta att öka i samma höga takt. Fler värderar mervärden som har med djurvälfärd, biologisk mångfald och avsaknad av bekämpningsmedel att göra. Eftersom många vill betala mer för detta får också lantbrukaren en ökad lönsamhet – marknadsekonomi alltså. Lantbruket har släppt den här skapade konflikten för längesedan, hållbarhet är nu det gemensamma målet. Låt oss minnas det vid nästa torka.
Adam Arnesson
Förtydligande efter invändningar angående jordbrukets klimatpåverkan:
Matsystemet i sin helhet står för ungefär en tredjedel av den globala uppvärmningen. Det är en siffra som används av CGIAR, en global forskningsplattform for matsäkerhet, en siffra som används i vetenskapliga artiklar publicerade i tidskrifter som Nature. Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholm universitet använde den nyligen under toppmötet EAT Food Forum i Stockholm. Av dessa 30 procent står jordbruket och markanvändningen för merparten, och där är utsläppet av metan en viktig del. Metan ingår i ett kretslopp men tar 12 år på sig att brytas ned i atmosfären, vilket gör att den under en period av 20 år orsakar 84 gånger mer värmetillförsel än koldioxid (IPCC, FN:s klimatpanel). Av den anledningen får antalet kor och idisslare en mycket stor betydelse för växthuseffekten. Ett större utsläpp av metan skapar en större buffert i atmosfären – och där är ofrånkomligen jordbruket en stor källa.