Mindre barngrupper, fler förskollärare per förskola och fler anställda med rätt kompetens – regeringens stora förskolepaket är väl avvägt. En bättre skola börjar i förskolan.
Det första stora utspelet från regeringens vårbudget var det förskoleminister Maria Arnholm (FP) som fick leverera.
Förskolan är, precis som skolan, ett kommunalt ansvar i första hand. Det är politikerna i varje kommun som ger de dagliga förutsättningarna för barnens lärande och kvalitet, på varje enskild enhet. Staten ska inte under en icke-socialistisk regering ägna sig åt att överpröva kommunernas prioriteringar. Däremot kan regeringen och staten stötta och stimulera utvecklingen.
Det är just detta som levereras i form av ett 650-miljonerspaket till förskolan. Regeringen och Arnholm väljer att göra löftena till en del av de stimulansmedel som finns tillgängliga för att öka kvaliteten i förskolan. En kommun som vill ha färre barn per förskolegrupp kan söka extra pengar för att nå målet.
Storleken på barngrupper och klasser är inte en given faktor för vare sig kvalitet eller trivsel. Personaltätheten kan vara minst lika väsentligt. Målet måste vara att ha en organisation som ser varje barn och ger det en god omsorg och goda möjligheter att bli förberedd för grundskolans utmaningar. Skolinspektionen får därför mer pengar att granska förskolornas kvalitet och hur dessa lever upp till satta mål.
Den viktigaste faktorn för att nå högre kvalitet är att säkra och höja personalens kompetens. Det är likadant som i den vanliga skolan. Bra förskollärare gör skillnad, på flera sätt. Barnen ska trivas. En kompetent förskollärare ska även väcka barnens lust att lära och utvecklas som individer och som sociala varelser.
Antalet platser på förskollärarutbildningarna ska öka med 25 procent, sammanlagt blir det 800 nya högskoleplatser. Om personaltätheten ska öka måste det finnas personer med rätt utbildning att rekrytera. Det handlar alltså inte bara om att fylla på med folk, eller fler vuxna i skolan. Det är fler förskollärare som gäller.
Det så kallade förskolelyftet, som annars är inne på sitt sista år, förlängs till en kostnad av 35 miljoner. Detta är en utbildningssatsning där förskolans personal, allt från chefer till barnskötare, får kompetensutveckling för att bättre kunna leva upp till förskolans nya läroplan, införd 2010.
En faktor som lätt glöms bort i sammanhanget är just cheferna. I regeringens budgetförslag ryms också ett särskilt lyft för förskolornas chefer. Den pedagogiska kompetensen ska vässas hos arbetsledningen. När den högst ansvariga har god koll på hur verksamheten ska utvecklas, hur det dagliga arbetet ska lyfta barnen, då ökar också möjligheterna att lyckas drastiskt. Kompetent ledarskap, rätt resurser och rätt kompetens – så enkelt kan det sammanfattas.