Möjligheten att organisera sig i fackförbund är grundläggande för den svenska modellen. Det är oerhört viktigt för att garantera anställdas rättigheter och för att minska risken för att människor utnyttjas på arbetsmarknaden. Problemet är att de som skyddas ofta är de som redan har ett jobb medan arbetslösa fastnar utanför arbetsmarknaden. Här slår fackförbundens goda intentioner ibland fel. Hög lön åt alla låter naturligtvis bra men är i praktiken ett populistiskt slagord utan kraft. Det är skillnad på att utnyttjas och på att få annorlunda villkor i ett inledande skede.
För en person som varit arbetslös under en lång tid är avståndet till arbetsmarknaden stort. Låt oss göra ett enkelt tankeexperiment. Ett företag ska anställa nya personer, låt oss säga 250 semesterersättare som på SSAB i Oxelösund. De har att välja på kandidater med fina meriter som har jobbat extra tidigare och har relevant utbildning. Andra kandidater kan för all del ha mycket erfarenhet men har av någon anledning varit arbetslösa under lång tid och saknar relevant kompetens. Företaget har kostnader som måste täckas och vill naturligtvis anställa personer som producerar i nivå med den lön de får. Vilka som verkligen gör ett bra jobb är i förväg svårt att veta. Vilka tror ni att de anställer?
Det finns många problem på arbetsmarknaden som måste åtgärdas. Regler som bör skärpas och kontroller som bör bli striktare. Men att erbjuda arbetsplatsförlagd utbildning med aktivitetsstöd som ersättning såsom SSAB, i samverkan med Arbetsförmedlingen har gjort, är inte ett problem (SN 10/6). De 23 personer som deltog i projektet uppger själva att de är glada över att ha fått möjligheten. Samtliga som ingick i projektet fick dessutom ett betalt sommarjobb efteråt.
I stället för att kritisera SSAB borde man se över hur fler företag kan göra på liknande sätt. Arbetsplatsförlagt lärande är ett mycket bra och effektivt sätt att få in långtidsarbetslösa i jobb. Företaget kan säkra god kompetens innan anställning och den jobbsökande får relevant kunskap. Dessutom får de en chans att visa vad de går för. Det är ett stort problem att många, framförallt unga, utnyttjas och tvingas gå från den ena visstidsanställningen till den andra. Men det är ett ännu större problem att så många inte ens har en visstidsanställning att gå från.
Att sitta hemma utan sysselsättning med minimal ersättning är psykiskt tärande. Den första foten in på arbetsmarknaden är otroligt betydelsefull. Att facket motarbetar det är inget annat än beklagligt. Att begära att företag ska erbjuda utbildning med högre lön än vad som kan motiveras av kompetens är att be om mycket. Bättre då att garantera att genomförd utbildning leder till riktigt jobb med avtalsenlig lön. Så får vi, precis som hos SSAB, in fler långtidsarbetslösa i arbete. Även andra företag borde erbjuda denna möjlighet. Precis som SSAB.
Johanna Lundgren Gestlöf