En examen värd vadå?

Svensk högskolepolitik behöver förändras mycket för att våra studenter ska få den kvalitet i utbildningen som man kan förvänta sig.

sy9ad396.jpg

sy9ad396.jpg

Foto: Fotograf saknas!

Ledare2015-08-08 04:57
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I torsdags kom andra antagningsbeskedet till Sveriges universitet och högskolor inför höstterminen. Det har varit en lång månad av väntan för de som hamnade på reservplats när första beskedet kom i början av juli. Många är de studenter som nu äntligen kan andas ut, trygga med att ha sysselsättningen säkrad för åtminstone ett par månader framöver.

Men det är nu det verkliga slitet börjar. Få städer erbjuder studenterna bostadsgaranti, och på många håll får de börja skolan utan att ha boendesituationen löst. Medan ansvariga politiker fortsätter krama sig fast vid rigida byggregler och normer för hur lägenheterna ska se ut bor studenterna på kompisens soffa eller ibland till och med i husvagn.

Tyvärr är inte heller tre års hårt plugg någon garanti för att få ett arbete inom den inriktning man studerar. Inte för att jobb är någonting som bara ska garanteras alla utan personlig ansträngning. Självklart ska det krävas en del för att få sitt drömjobb. Men man kan ju tycka att efter tre års studier och två- trehundratusen kronor i studieskulder ska förutsättningarna för att kunna jobba med det man pluggat åtminstone ökat markant.

Trots det råder en enorm matchningsproblematik mot arbetsmarknaden. Tiotusentals lärare fattas medan överskottet av samhällsvetare och journalister är påtagligt. För att förbättra matchningen borde regionala högskolor ha en fördel genom att i större utsträckning kunna knyta utbildningarna till vad den lokala arbetsmarknaden efterfrågar. Borås är ett utmärkt exempel på hur textilhögskolan förser textilindustrin med nyutexaminerade studenter. Detta gynnar både studenter, näringsliv och idén om att hela Sverige ska leva, även utanför storstadsregionerna.

Näringslivet och de offentliga organisationer som finns omkring en högskola skulle också kunna utnyttja arbetskraften mer. I Danmark finns väl ett väl utbyggt system med studentmedarbetare, det vill säga att man har ett relevant arbete på sidan om studierna, men inte i form av en praktikplats med handledare utan som ett riktigt jobb. Region Skåne anställer exempelvis studenter på detta sätt. Centerpartiet har tidigare föreslagit att Lagen om Anställningsskydd ska förändras för att fler ska kunna anställa studentmedarbetare, men lite har hänt.

Kvaliteten på många av de utbildningar höstens studenter kommit in på håller inte den nivå man borde kunna kräva. De ekonomiska ersättningssystemen till skolorna skapar incitament för att trycka igenom så många godkända studenter som möjligt och därmed också att locka med populära kurser. Innan sommaren sjöngs det om studenternas lyckliga dagar, och studentlivet i Sverige är i mångt och mycket både roligt och förmånligt. Men det finns mycket kvar att göra innan den kvalitet som behövs är uppnådd.

Johanna Lundgren Gestlöf