Kanonröken svepte in över Stavsjögården. Det gamla mötte det nya när sköterskemottagningen öppnade i de tidigare skollokalerna. Det var en seger för lokalt engagemang, men också för en anpassnings- och förändringsintresserad offentlig byråkrati.
Mindre verksamheter kan vara effektiva och öppna för nya lösningar som det traditionellt större har svårt att få till. I Stavsjö har skolans gamla lokaler blivit en ny samlingsplats – Stavsjögården – och en distriktssköterskemottagning. Med asylboendet i Stavsjö värdshus öppnat igen kan också utbildningstraditionen hållas vid liv – med utbildning i svenska för asylsökande.
Det är enskilda invånare, aktiva och pådrivande som har dragit ett stort lass för att få Stavsjömodellen på plats. Utan det engagemang som exempelvis Gunnar Casserstedt och Larz Johansson har visat hade gårdagens invigning bara förblivit en god idé. Det är en stor mängd frivilligtimmar från ett tjugotal personer som har lagts ned på att göra Stavsjögården möjlig som vård- och möteslokal. Dessutom med fiberkabel – snabb, modern bredbandskommunikation. I förlängningen finns tankar på bland annat digitala läkartjänster. Utvecklingen kan fortsätta.
Samtidigt är det anmärkningsvärt att det krävs privatpersoner som lägger ned oändligt antal timmar på att väcka opinion och nå förändring. Eldsjälarna har inte bara använt sitt kontaktnät till fullo, utan också vågat utmana. Bland annat genom en kaxig beräkning som visar att kommunen får in mer från Stavsjöborna än vad den levererar tillbaka. Om inte annat är det bra för att ifrågasätta sådant som annars lätt tas för givet. Stavsjömodellen, med bland annat ett lokalt utvecklingsbolag, tål att studeras närmare på fler håll.
Samhällsutveckling i en digital tidsålder behöver gå i clinch med industrisamhällets logik och logistik. Vi behöver komma bort från fyrkantighet och ersätta det med flexibilitet. Inte bara på landet, men för landsbygden måste likamedtecknet mellan förändra och försvinna tas bort. Det nära betyder paradoxalt nog allt mer när vi blir allt mer digitala och uppkopplade. Komplicerade tjänster som används mer sällan behöver inte ens finnas i närmaste centralort, men grundläggande samhällsservice ska aldrig behöva vara långt borta. Dyra lokalkostnader kan utmanas bland annat genom att anpassas för många användningsområden.
Vården har i Sörmland börjat upptäcka ett mer mobilt sätt att möta sina patienter. Det är inte längre givet att patienten ska behöva forslas hit och dit för att få del av skattefinansierade tjänster. Doktorn kan komma.
Nu när sköterskemottagningen är på plats väntar nästa utmaning, att se till att verksamheten används i tillräckligt stor utsträckning och att få så många som möjligt att lista sig där som patienter. Det handlar om pengar, men också om att invånarna röstar med fötterna. Det behövs ständiga påminnelser om det finns gott om krut kvar i bygden.