Begreppet jobbskaparna har fått ta ett allt större utrymme i debatten. Det är en viktig påminnelse om hur det här med jobben fungerar. Regeringar kan bistå med kloka eller mindre kloka beslut. Det är bara hos arbetsgivarna som nya jobb blir till.
Politiska beslut väger tungt i vågskålen. De kan öka eller minska de kostnader företagen har för att anställa. Då handlar det om mer än bara månadslönen. Arbetsgivaravgifterna betyder att kostnaden per anställd växer med ytterligare 31,42 procent av bruttolönen. Utöver detta är arbetsgivaren skyldig att betala två veckors sjuklön, med undantag för den första karensdagen. Först efter den andra sjukveckan tar staten över ansvaret. Detta är nu på väg att förändras, från den 1 januari nästa år, enligt regeringens förslag.
Det är inte mer än elva år sedan en socialdemokratisk regering, med stöd av Miljöpartiet och vänstern, ökade på företagens sjuklönekostnader med en tredje vecka. Det hävdades att det var företagens fel att människor blev sjuka. Visserligen finns det arbetsgivare, oftast mycket stora, som både kan och behöver göra mer för att arbetsmiljön inte ska bidra till växande sjukskrivningar. Som generell sanning om alla företag är detta däremot allt annat än ett hållbart argument.
Att göra det dyrare att ha anställda slår mot jobben. Inom såväl Alliansen som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har på senare tid ansvaret för den andra sjuklöneveckan förts fram som en möjlig åtgärd för att minska företagens kostnader.
I höstas var kritiken hård mot att regeringen och särskilt näringsminister Annie Lööf (C) inte prioriterade att ta bort företagens ansvar för andra sjuklöneveckan. Det bidde bara en utredning, hette det lite hånfullt. Det är just den som nu levererar stort. Betänketiden betalar sig.
Med regeringens förslag lindras kostnadsbördan för många arbetsgivare redan efter ett par, tre sjukdagar per anställd. Åtta av tio företag får en betydligt bättre lösning än dagens. Den allra mesta sjukfrånvaron sker under de första fem arbetsdagarna. Utbetalningarna av högkostnadsskyddet ska i stort fungera automatiskt. Här finns förklaringen till att Lööf och Alliansen väljer den här lösningen före ett slopat företagsansvar för andra sjuklöneveckan. Många små och medelstora företag med begränsade marginaler kan agera med större trygghet i vardagen. Det är sund näringspolitik.
Staten – och skattebetalarna – får ett större ansvar för sjukförsäkringens kostnader. I gengäld får vi lite starkare företag som får det lättare att räkna på kostnaderna för nästa anställda. Svenskt Näringsliv och Företagarna talar nu därför öppet om möjligheterna för sina medlemsföretag att anställa fler. Förutsatt att svenska folket väljer en regering som inte gör det dyrare för jobbskaparna att anställa, vill säga. Den frågan ställs på sin spets i höst.